Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riktlinjer för utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
De enskilda församlingarnas styrelse.
Beträffande lokalförsamlingarnas styrelse torde i detta
sammanhang icke mycket vara att säga. Dels ligger ju
detta mera fjärran från vårt egentliga ämne, dels har en
allt för kort tid förflutit, sedan den nya lagen om
församlingsstyrelse antogs, för att dess verkningar skola
kunna i detalj överblickas. På en punkt torde dock ett
önskemål även här kunna framföras. Det gäller den i
lagen framträdande tendensen att så starkt omforma den
kyrkliga församlingens organisation i överensstämmelse
med den borgerliga kommunens, att den kyrkliga
ordningens särart rubbas, och alldeles särskilt att, såsom i
lagen skett, valen av kyrkofullmäktige helt inordnas under
de kommunala valen, och att de kyrkliga valens politisering
genom den yttre anordningen och den proportionella
valmetoden påskyndats. Eln tendens att helt utsudda gränserna
mellan valen till kyrkofullmäktige och de kommunala valen
och därmed mellan det kyrkliga och det kommunala över
huvud framträder här, och det samtidigt med att
utvecklingen gått och sannolikt kommer att än mera gå mot
deras allt bestämdare åtskiljande. En konsekvens av att
valen till kyrkofullmäktige inordnats bland de kommunala
valen blir med all säkerhet, att även på dessa val enbart
eller åtminstone övervägande politiska synpunkter komma
att läggas utan hänsyn till det kyrkliga livets särskilda
villkor. Detta framhäves än ytterligare genom den
proportionella valmetoden. Då nu för kyrkofullmäktigevalen
valsedlar av samma slag som vid övriga kommunala val
användas med kartell-, fraktions- och partibeteckningar,
innebär det, att lagstiftningen fastslagit de kyrkliga valens
fullständiga politisering och därigenom, så länge den åsyftade
ordningen äger bestånd, omöjliggjort kyrkolivets
emanci-pering från ett för dess egenart fullkomligt främmande och
för dess sunda utveckling ödesdigert partivälde. Skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
