Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riktlinjer för utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
När inträder nu en sådan situation, som berättigar
kyrkan till detta steg?
Det har här visats på tvenne olika utvecklingslinjer, som
skulle kunna tänkas leda till en sådan situation. Den ena
skulle innebära, att den allmänna utvecklingen inom vårt
folk skulle gå i den riktningen, att man ej längre skulle
»vilja betrakta kristendomen som ett statsändamål». Här
rör det sig ju ej lika direkt om kyrkans förhållande till
staten, som när frågan blir om den senare av de båda
möjligheterna. Då det i varje fall rör sig om en utveckling,
som skulle kunna tänkas leda därhän, att det bleve omöjligt
att bibehålla den nära förbindelsen med staten, och att en
kyrkoform mera besläktad med fri- eller föreningskyrkans
vore att föredraga även från kyrkans egen synpunkt, skall
även denna möjlighet här beröras. Att det inom vissa
kretsar av vårt folk funnits och alltjämt finnes en viss
opposition mot statskyrkan har i det föregående framhållits.
På politiskt-radikalt håll torde den för några årtionden
sedan tämligen vanliga oppositionen, såsom också i det
föregående påpekats, i regeln ha efterträtts av en önskan
att bibehålla kyrkan i dess nära förbindelse med staten,
även om denna önskan i regeln icke kan sägas bottna i en
starkare insikt beträffande kyrkans religiöst-sedliga
uppgift inom folket, än den förra mot kyrkan mera fientliga
ställningen gjorde det. Det är som kulturfaktor man börjat
räkna med kyrkan, det är för hennes gärning i kulturens
tjänst man vill bibehålla henne i hennes nära förbindelse
med staten.
Den opposition mot denna kyrkans ställning, som
numera finnes i vårt land, torde däremot i allmänhet vara att
söka inom frikyrkliga kretsar. Om också de senaste
årtiondenas utveckling medfört ett bestämt och tydligt
närmande mellan kyrkliga och frikyrkliga inom vårt folk, och
om ingen läropunkt numera egentligen kan sägas stå såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>