Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riktlinjer för utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
tal inom folket. Blir svaret på denna fråga, att hon bättre
kan fylla denna sin uppgift, om hon låter den nära
förbindelsen med staten fara, och bättre tjäna Guds rike ibland
oss såsom frikyrka, då är kyrkans väg klar. Då har hon
att, såvida icke steget redan tagits från statsmaktens sida
— ett sådant steg vore ju då blott helt naturligt — själv
ta initiativet till lösande av det nu bestående bandet med
staten för att sedan såsom frikyrka i trohet mot sin
Herres uppgift på så sätt som ovan sagts under förutsättning,
att staten toge första steget till lösande av förbindelsen,
söka efter måttet av sina krafter fylla sin uppgift inom
vårt folk.
Men en annan utvecklingsgång kan, som sagt, också
tänkas leda därtill, att kyrkan själv måste finna ett lösande av
förbindelsen med staten önskvärt eller rent av nödvändigt.
Och en blick på det nuvarande läget och de tendenser, som
på detta område i vår tid yppa sig, gör det kanske
sannolikare, att utvecklingen skall gå i här nedan antydda
riktning än i den ovan skisserade. Vi ha i det föregående mera
än en gång berört den i våra dagar inom politiska kretsar,
och särskilt inom socialdemokratiska sådana, framträdande
tendensen att i statskyrkan se något som bör bibehållas,
icke för dess religiöst-sedliga fostrargärning inom vårt folk
utan för den kulturella uppgift, som ju kyrkan verkligen
äger, och för vilken man på detta håll äntligen börjat få
blick, och som man samtidigt börjat värdesätta litet mer,
än man blott för ett par årtionden sedan gjorde. Förbi är
väl, åtminstone tillsvidare, den tid, då det på det
socialdemokratiska programmet uppförda »Religionen är en
privatsak» har med sig, såsom det skedde vid valen till andra
kammaren för ett tjugutal år sedan, att man på
valprogrammen uppför statskyrkans avskaffande såsom en därav
följande konsekvens. Och nekas kan ju icke, att den
nuvarande ståndpunkten med statskyrkans bibehållande bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
