Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om rätt till utträde ur Svenska kyrkan och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Kyrkolagen av år 1686 hävdar också med bestämdhet,
att den rena evangeliska läran är den enda tillåtna såväl i
själva Sverige som i alla dess besittningar utom landet.
»Uti wårt Konungarijke och des underliggande Länder
skola alle bekänna sig, endast och allena, til then
Christe-lige Lära och Troo, som är grundad uti Gudz heliga ord,
thet Gamla och Nya Testamentets prophetiske och
Aposto-liske skrifter, och författad uti the tre Hufwud-Symbolis,
Apostolico, Nicæno och Athanasiano, jemväl uti then
oförändrade Augzburgiske bekännelsen af åhr 1530,
wederta-gen i Upsala Concilio 1593, samt uti hela, så kallade, Libro
Concordiae förklarad.» Avfall från denna lära, lika väl som
upptänkande och utspridande av mot densamma stridande
meningar, straffades med landsförvisning samt från 1734
med förlust av arvsrätten. Främmande religionsbekännare
av annan nationalitet än svensk, som vistades i riket eller
dit inkommo, ägde rätt till utövning av sin religion inom
lyckta dörrar i egna hus och för sig allena. En främmande
församlingsbildning var under sådana förhållanden
otänkbar.
Steg för steg skulle från början av 1700-talet ett mildrande
av dessa stränga bestämmelser komma. Privilegierna för
Alingsås’ manufakturi av den 22 dec. 1724 beteckna här det
första steget, i det de gåvo rätt till fri religionsutövning åt
dem vid detta manufakturi, som hörde till den engelska
och reformerta kyrkan. Kungörelsen av den 27 augusti 1741
stadfäste denna rätt och gav på samma gång bekännarna
av ovannämnda kyrkor rätt att i rikets sjöstäder med
undantag av Karlskrona bygga och innehava egna kyrkor. Nästa
steg på samma väg togs genom det s. k. tolerans-ediktet
eller kungörelsen av den 24 januari 1781, enligt vilken alla
kristna trosbekännare, som inflyttade till riket, fingo rätt
att där bilda egna församlingar, bygga kyrkor och ha
särskilda religionslärare, en rätt, som i nära nog samma ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
