Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om rätt till utträde ur Svenska kyrkan och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
kan göra sig känd såsom ett hämmande band. Under sådana
förhållanden måste det ock ligga i statens intresse, att
kyrkan erhåller en mera självständig ställning.
Medan sålunda förhållandet mellan stat och kyrka
ständigt kan och måste förändras, kan däremot
folkkyrkoprincipen aldrig av vår kyrka uppgivas. Denna har nämligen
sin grund icke i kyrkans nära förbindelse med staten eller
några som helst andra yttre förhållanden utan i själva det
innersta centrum i kyrkans bekännelse: bekännelsen till
Guds oförtjänta, universella och förekommande nåd. Under
känslan härav blir kyrkans första uppgift att med alla
medel, som stå den till buds, söka inom det område, vars vård
den fått sig anförtrodd, sörja för att budskapet om denna
nåd så tidigt som möjligt må nå fram till alla, och att redan
från deras tidigaste ålder den fulla tillgången till
gemenskapen med den kristna församlingen må utan alla villkor
stå öppen för dem, så att hela deras liv må kunna bli ett liv
under det fostrande inflytandet av denna nåd. »Därför kan
kyrkan också i fråga om sin organisationsprincip icke
såsom den s. k. frikyrkan eller föreningskyrkan söka sin
översta utgångspunkt i de enskildas tro, utan måste gå
ännu högre, till den alla omslutande och ständigt
förekommande nåden. Om den inom sig lämnar rum för
de mest skilda trosstadier och ståndpunkter, står detta
därför på intet sätt i motsägelse mot dess karaktär
av ett rent religiöst samfund, av en utpräglad
bekännelsekyrka. Den lämnar därmed ej heller den uppgift
obeaktad, vilken föreningskyrkan huvudsakligen fattar i
sikte att med varandra till innerligare gemenskap förbinda
dem, som nått fram till avgjord kristen tro: inom
folkkyrkan finnes fullt utrymme också för denna uppgift, men även
från denna synpunkt är det viktigaste av allt, att icke tron
utan den förlåtande nåden framträder såsom kyrkans
yttersta fundament: endast såsom den universella nådens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
