Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När hallonen mogna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gruskörslorna från stora sandgropen. Den andra,
ginare och bättre vägen förde förbi Södra Nor. Av
naturliga skäl brukade herr Olof om möjligt
undvika den vägen, och allra minst passade den honom
i dag. Mötte han bonden, bleve han tvungen att
stanna och redogöra för ärendets gång i
staden. Det skulle försinka honom och bleve
dessutom en mindre angenäm inledning till dagens
händelser. Han såg på klockan, hon fattades en kvart
i tio. Klockan halv elva frukosterade överstinnan,
ensam på sitt rum; en synnerligen lämplig tidpunkt
för ett möte i hallonhäcken. Kyrkvägen skulle
säkert taga dryga fem kvart, Norvägen tre. Han
bestämde sig för Norvägen. Rede han i raskt
trav genom byn, behövde han väl näppeligen stanna
för att tala med bonden.
Vägen låg bred och vit, rak och mjuk av djupt
damm; han satte hästen i trav. Efter fem eller sex
minuters ritt mötte han mor i Nor, den sinnessjuka.
Ännu på betydligt avstånd kände han igen henne
eller förstod åtminstone, att det måste vara hon.
Trots sommarhettan var hon iförd en vid, svart,
rundskuren kappa och en gammal sliten pälsmössa.
Hon stod framför en stor sälg, och än neg hon
djupt för busken, än bröt hon en kvist och stack
in den i kappans trasiga broderier. Olof Schager
saktade farten; han undrade, vad han skulle göra.
Att gumman sluppit ut av våda var otvivelaktigt;
ingen väktare syntes till och han visste dessutom
att hon måste hållas strängt inspärrad. Skulle han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
