Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idyllen i Ettenheim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anhållan om ett enskilt samtal. Savary ryckte ifrån
honom pennan. Det är icke er sak, general. Ni
har redan fullgjort ert uppdrag. Förste konsuln
har uttryckt en önskan att icke bliva besvärad.
När överste Savary, åtföljd av kommendanten
och några officerare, inträdde till fången, frågade
denne:
Är förste konsuln underrättad om min ankomst?
Savary svarade beklagande: Förste konsuln hade
hela kvällen spelat schack med madame de
Rémusat. Då vill han icke bliva störd. Och nu,
mon-seigneur, har förste konsuln för länge sedan gått
till vila.
Kommendanten, som bar en lykta i handen, bad
hertigen följa sig. Omgivna av drabanter trädde
de ut i mörkret. Efter några minuters rask gång
kommo de till en smal, slipprig trappa, som förde
ned i vallgraven. Hertigen stannade. Vart för ni
mig? Jag vill veta, vart ni för mig. Intet svar.
Kanske för ni mig till ett hemligt fängelse? Men
då föredrar jag att dö.
Ni kan vara alldeles lugn, monseigneur!
utropade Savary.
De nedstego i vallgraven, som upplystes av
facklor. Genom de rykande facklornas skuggspel
urskiljde hertigen några blänkande gevärspipor. Han
begärde att man skulle tillkalla en präst. I stället
för svar uppläste kommendanten dödsdomen.
Hertigen upprepade sin begäran. Men Savary
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
