Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 2. Om jordmånen och åkerbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bönder at befalla, hunno med at sköta alt väl. När
det icke sker försummar ej vattnet sjelf på sina
ställen at skära ut gropar, ibland så stora, at de
knapt kunna fyllas med 200 lass. På de ställen
där vatnet efter Mars månads slut blir
qvarstående och fryser til is om nätterna, är fara med
vinterrågen, men förut kan vatnet tålas hela
vintren. Ryggning på åkrarna håller icke stånd
allestädes, brukas icke heller allmänt, men är
nödvändig på sidländta åkrar.
Åkrar, som nedläggas på några år och här
kallas egrer, ses på de ställen, där åkren ej kan
gödas til 5:te delen årligen. Det hålles för
skamligt at icke så up all sin jord, men ingen skam at
där på båta litet eller intet.
At instänga kreaturen uti Fåll är obrukligt, om
icke på något Säteri; har för fyratio år sedan eller
mer brukats på Dömestorp af Major Krassau,
som var lifländare.
Små stycken af ängmarken upplöjas ibland,
i synnerhet där svinen förut skämt ängen eller
tufvor tagit öfverhand. Här i Pastoratet, på
Dömestorp och Wallen är i senare åren mycken ny
jord uptagen, och på förra stället mycken dikning
och rothuggning. Ibland åkerredskap har man
plog, som köres med 4 hästar eller 2 hästar och
et par Fäkreatur, samt ålder eller år (som det här
kallas) och köres med 2 hästar eller oxar, liksom
harfven. Sladdande eller vältande brukas på så
ställen; men kan mästendels ombäras, och tjenar
til föga annat än öka arbetet, som nog räcker til
för landtmannen; dock kan ha sin nytta vid
infallande torka, där det medhinnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
