Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 2. Om jordmånen och åkerbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aflässning samt aftagandet med lia, minskar
otroligt för våra sädesbingar. Den skada möss göra
både i sädeslador och sedan säden är uttröskad, i
synnerhet då Bok-träden burit fruckt, borde mera
förekommas genom fällor i sädeshusen. Säden
bör antingen straxt tröskas innan den svettas,
eller väntas där med tils svettningen är förbi. Utom
jordmånens magerhet bidrager ock det til ringa
sädesväxt, at intet det stridaste, utan det sämre
tages til sädeskorn. Allmogen tänker, at när det
är frött, gör det för öfrigt intet til saken. Det
veta vi likväl at af Ölänninge-hästar aldrig bli
ryttarehästar. Det kornet här fås är Hordeum
vulgare.
Ogräs uti våra åkrar äro många slag, efter
jordmånens skiljacktighet:
Agrostis Spica venti, Hven, som här kallas
Hvajn, gör åfta skada i rågåkrar.
Arundo Phragmitis, Rör är sällsynt i våra
åkrar; men där hon kommer in i sumpiga åkrar, står
hon svårligen at utrota, i synnerhet i lerjord.
Lolium temulentum, uäringsgräs, har
inkommit med linfrö, och är så mycket skadeligare,
som då dess frö kommer ibland säden, gör den
hufvud yra. Här af föll et helt hushåll i Hasslöf
uti en sjukdom, som liknade hetsig feber, då de
kokat gröt af mjöl som varit här med blandadt,
men blefvo likväl efter några veckors tid återstälde
til helsan[1]. Lycka är at det sällan växer på
annat ställe än ibland linet.
Triticum repens, Gräsrödder, Radix graminis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
