Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idioti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
950 IDIOTI
Idioti.
I Vissa alpdalar i södra Europas naturskönaste
bergstrakter (Schweiz, Savoyen, Tyrolen och Pyrenéerna) finns
i stor mängd ett slags olyckliga människor Som kallas för
kretiner. De äro degenererade Varelser, förkrympta och
vanskliga, med en ytterst ringa möjlighet till Intellektuell
utveckling, Professor Plater i Basel beskrev dem i början
av 1600-talet sålunda: »liggande vid vägar i kantonen
Wallis, till hela sin kropp vanskapliga, med oformligt
huvud, tjock tunga, nästan utan förmåga att tala,
stirrande mot jorden, med dystra anleten, uppväckande undran
och löje.» Ej förr än i början av 1800-talet började
vetenskapsmännen uppmärksamma, att ibland dessa lågt
stående kretiner fanns en annan avdelning olyckliga, vilkas
sjukdom om än ej fullkomligt densamma, dock var till
sina följder av mycken likhet med kretinismen, i det de av
sjukdomen lidande liksom kretinerna uteslötos från
samhället och från det civiliserade livets fördelar. De
kallades idioter (=de ensamma) och kommo till den
övertygelsen ätt de kunde och borde uppfostras. År 1838 fick den
store människovännen, överläkaren vid sjukhuset i
Bicétre i Paris D:r Ferrus i uppdrag att organisera en skola
för idioter. Denna skola gav uppslag till
idiotundervisningen i Frankrike, det övriga Europa och Amerika. Det
är i synnerhet Edward Séguin i Paris, som mycket arbetat
bland idioterna, först i Frankrike, sedan i Amerika. I
Sverige börjades arbetet bland idioterna först av Pastor
Glassel i närheten av Göteborg och sedan av Fröken
Emanuella Carlbeck 1866.
Symptomer — Det är ganska svårt att upptäcka, om ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
