Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läkaren och allmänheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1226 LÄKAREN OCH ALLMÄNHETEN
Från en läkares mottagning.
»Må man blott för att riktigt kunna bedöma läkareyrket
en gång giva akt på en läkares inre och icke på hans yttre
förhållanden. Ty till och med om även stundom läkarens
tjänster belönas med titlar, ordnar eller guld, så kan
detta, fastän ganska många människor sträva efter dylika
ting, dock varken utöva någon synnerlig dragningskraft
på eller skänka inre tillfredsställelse åt en läkare, som hos
sig känner ett sant behov att gagna med sin konst och
icke av ärelystnad eller blott för det kära brödets skull
utövar sitt kall hantverksmässigt. Människorna veta ej,
huru det ofta ser ut i en bildad och samvetsgrann läkares
inre; huru han icke sällan måste förtvivla om sin konst,
om mänskligheten och människoförståndet, om de
olyckligaste och dock oförbätterliga förhållanden hos många
patienter; huru han kan förarga sig sjuk över allt det mer
och mer omkring sig gripande, förnuftet hånande, lumpna
och gemena charlataneriet, ävensom över eljes bildade
sjuklingars vidskepelse, samt däröver, att man slutligen
icke sällan, till och med vid behandlingen av obotliga
patienter, giver honom skulden till den sjukes död, i
synnerhet orn en slutligen tillkallad herr kollega fäller det icke
ovanliga yttrandet: »om jag blott blivit hämtad förr!
Orn blott det eller det medlet blivit använt!» Även är
det för honom mycket nedslående, öm patienter eller de-
utrotande, emedan de flestas konst ju även vilar på vantro och
blivit inbringande genom de sjukas vidskepelse. Och vad
receptskriveriet angår, så skola ovetenskapliga läkare allra minst försöka
avskaffa detsamma, emedan de flesta av dem hämta största delen av
sin vishet ur receptfickböcker.» Så kunde en medicine professor
skriva i början av 1860-talet. Nu äro förhållandena betydligt
ljusare. Läkare är det just, som reformera sin ege-j vetenskap, ävey om
impulserna ofta utgå från icke-läkare såsom PrU&snttz, Ling och
Pattew,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
