Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
annat sätt, än att de män, som tjenat som modeller för hans studier, varit i
intellektuel begåfning och moralisk hållning aktningsbjudande personligheter.
Den historiska och biografiska forskningen gifver ctt godt stöd åt en sådan
förklaring.
Såsom redan är nämdt, har StAKSPERE säkerligen aldrig studerat medicin;
likvisst har han utan tvifvel haft någon kännedom om namnen och karakteren
på de medicinska författare, hvilka hans samtid mest ärade och efterföljde.
Uti ett af sina stycken") anför han såsom sådana auktoriteter GALENUS och
ParaCELSUS och detta i det sammanhang, att man utan svårighet inser, det
han dermed åsyftat att påpeka dessa författares olikartade, ja motsatta ställ-
ning. Mellan dogmatikern och omstörtningsmannen såsom de yttersta polerna,
ligger, menar han, hela vetenskapens omfång.
Ur det nyss anförda stycket skulle äfven ett annat bevis på medicinska
reminiscenser kunna uppletas. I styckets fabel intager den franska konungens
sjukdom och botande genom läkaredottren Helena en vigtig plats. Sjukdomen
förklaras vara af fistelartad natur. Den noggrannhet, hvarmed åkommans svår-
botliga natur beskrifves, leder tanken ovilkorligen till den uppfattningen, att
SHAKSPERE haft kännedom om en samtida medicinskt-literär företeelse. År
1588 hade nemligen för första gången blifvit i engelsk öfversättning publice-
radt ett ungefär 200 år gammalt, ursprungligen på latin författadt arbete af
JOUN OF ÅRDERNE rörande analfistlars behandling. Genom medfödd begåfning
och trägna studier hade den engelske medeltidskirurgen uppfunnit en behand-
lings- och operationsmetod för den nämda åkomman, men hans samtid hade
knappt varit mogen att uppskatta metodens förtjenster, hvilket deremot blef
händelsen med en sen efterverld och detta i så hög grad, att en engelsk öfver-
sättning af det latinska originalet ansågs nödvändig. Nu skulle väl samman-
hanget mellan denna publikation och SHAKSPERE’S pjes väl icke tyckas vara
mycket intimt, men det vinner i styrka, när man läser JoHN OF ÅRDERNE’S
företal till sin skrift, i hvilket han prisar sig sjelf såsom den ende lycklige
innehafvaren af denna behandlingshemlighet, hvilken inbringat honom stora
honorarier och hvilken han icke skulle för verlden uppenbara, om han icke
vore gammal och dessutom redan hade haft en vacker vinst deraf. Man kan
!) Slutet godt, allting godt. Akt. II. sc. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
