Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mose och lambsens wisor - Om menniskans förderf och elände - 35. Nu had’ den wrånga hop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 35 9^
net kom i willa, Swor och förbannad’
fig, han kände icke den, Med hwars
för-luft mall blir förlustig himmelen.
4. Han nekade alltfort, och hörde
lik-wäl hanen, Si, huru synd är fatt, enär
hon går i wauen; Nu tycktes mörkrets
makt till fegersång ha sog, När arghet
gladdes och försmädelsen han log.
5. Ät Petrlls, hwilkens tro Guds
An-de så månd^ drifwa, Att hon en stark och
sast grnndpelare skulle blifwa På klippall
Ehristo, att emotstå helwet^s här; ^lti ett
fasligt n e j omknll nn ligger der.
6. Ack, grnfweliga fall, och mästaren
war buudeu; Hur bister fräste ull deu
gamle afgrundshnnden Med sin sördömda
swärm; ja, hela mörkrets hop Brast nt
i bister låt och afwogt segerrop.
7. Ty Petrus likasom i andlig måtto
dödde, Han låg, han låg omknll, de andre
wor’ förströdde, Som såren wilse gå, när
herden slagen är, Den ene hit, den dii,
hwart skräck och wanhopp bär.
8. De woro ganska få, men fienderna
månge, Och mästaren han stod som en
förrådder fånge, Bespottad, slagen i sitt
helga ansigte, Ja, han bespottas än och
slås i lemmarne.
9. Så illa såg det nt när Jesns stod
i banden, Och. mörkrets rike tyckts behålla
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
