Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mose och lambsens wisor - Om kärlekens rätta beskaffenhet - 72. Jag släpper Jesum ej - Om en sann Ödmjukhet - 73. O Jesu! tag mig upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1^6 N:o 73
4. Jag släpper Jesum ej: en tresaldt
salig heder, Med Jesn att förent i
gras-well läggas neder; Ty genom döden .han
till ewigt tis mig sör. Jag släpper
Je-snln ej: han är sjelf lifsens dörr.
5. Jag släpper Jesum ej: ty hau mig
ewigt gläder, Han pryder mig af nåd
med rena silkeskläder. Hwar Jesu
åt-börd, ord och siuue icke är, Der har jag
ingen ro, han är allt mitt begär.
6. Jag släpper Jesllm ej: wid honom,
fom magneten, Jag hänger, han wid mig,
förmedelst kärlekskeden Förente äro wi
med onpplösligt band ; Thy skall han fö^
ra mig till liffens sälla land.
7. Jag släpper Jesum ej: jag äter,
dricker, silfwer, ^äs, wakar, sofwer, går,
min lust han är och blifwer. På Jesum
endast all min diktan syftar hän, Jag kan,
jag will, jag bör ej släppa sådan wän.
Om en fann Ödmjukhet.
Sj. lom: O Gnd, o Gnd, få from.
^ såta wänner, Bland dina får,
fom di^g och du allena känner, Som höra
här din röst och göra hwad dn will, Och
dig, o Herde god! allena höra till.
2. Enär jag wilse gick, har dll mig till
dig ropat, Och mig med mycken nåd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>