Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mose och lambsens wisor - Zions klagan - 88. Store Immanuel! nådigast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 N:o 88
3. Barnen, som till sjelfwa födslen ä’
komna, Dö; ty man ej till att föda har kraft,
ynglingars händer och fötter bortdomna,
Och de förlora hwad de förr ha’ hast.
Allt godt igenom misstankar förstöres, Och
mång’t enfaldigt fromt hjerta förföres.
4. Man fer med ängslan Gnds barll och
wällner Söndra och skilja sig ifrån hwaranll,
Så att en broder den andra knappt känner,
Der alla borde dock stå för en mall: Hwad
wållar? karleken mäktigt aftager: Ty hwar
försorg för sitt eget blott drager.
5. ^änge nog ha wi, o Jesll! med
smärta Utstått det twång i wår
fången-skap sker, Att oss ej tillåts med barnsligit
hjerta Bruka deu audliga frihet^ du ger.
När wi rätt wilja i diua spår träda, Bör^
jar man oss soln nlissgerningsmän häda^
6. Men på det wi må i hast allt förgäta,
Hwad dll oss lofwat så wisst och så fast, Ger
man ibland oss as köttgrytor äta, Derhos
sördnbblar wår börda och laft; Man will
oss hopp om förlossning betaga, längtan
helt dämpa och tron platt förswaga.
7. Ester de arma nn sucka och qwida,
Skynda dig, Jesu! att sylla wårt hopp,
Fräls oss från alla, som oss emot strida,
Och oss förhindra i wårt fnlla lopp ; Gif
oss nåd kraftigt och modigt att lära Din
dyra sanning, din Fader till ära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
