Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mose och lambsens wisor - Om fröjd i Gudi - 105. För hwad orsak skall jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 1^5 249
5. Fröjdat har mig Herren blida
Mån-gen dag; Skall då jag Nn ej något lida?
From är Gnd, och lindrigt agar. Jnga^
lund, Någon stnnd, Han mig srån sig jagar.
6. Min owän, som mig will sälla, Ho
han är, Kan ej mer Än som på mig skälla ;
Han må skälla, han må lasta, Gnd skall
wisst, Honom sist Till blygd nederkasta.
7. En rätt Christen måste wara, J sin
nöd, Jntet blöd, Men sriskt mod i sara.
Will skönt döden honom twinga, Skall
ändå, Han likså Skatta wådan ringa.
8. Kan dock döden oss ej döda, Utan
tar, S^om en far, Oss nr tusend möda,
Och till slnt på all wår plåga, Wägen
gör, Soln oss för, Dit wi fröjd få äga.
9. Der skall jag med ewigt nöje, Efter
pnst, Winna lnst, Efter gråt få löje.
Den fröjd man i werlden finner, Är blott
flärd, Jntet wärd; Som i hast förfwinner.
1.0. Hwad månd’ werldens goda wara?
Jo, en hand, Fnll med fand, Själens gift
och snara. Men der äro ädla
håsworHwar-med wisstJesns Christ^mnigt mig begåswar.
^11. Till dig står, o Gnd, min wilja,
Dn är ^ntn, Jc^g är din, Jngen oss
skilja: Din är jag, ty för mig liswet,
Har dn här, Herre kär, Uti döden gifwit.
1.2. Dn är min, ty jag dig fastar, Jesu
mill, J mitt sinn, Der dn daglig gästclr;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
