Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mose och lambsens wisor - En härlig Lof- och Bönesång. Om Guds wäsende och egenskaper - 136. Upp, upp min själ, nu redo war
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andligt sinne, som Dig alltid rätt
tillbeder I sanning och i Andanom, Då du min
själ bereder, Med kraft och drift af höjden.
4. Du är en Gud af ewighet, Och blir
förutau ända, Från timlig fröjds
fåfänglighet Låt sig mitt hjerta wända: Att all min
åtrå, lust och slit, Min bön, begär och
tankar, Må oupphörligt syfta dit, Der ewig
wällust wankar, Ett oförwanskligt arfskap.
5. O Gud! du är omätligt stor På
alla rum i sender, Hwad i ell’ utom
werlden bor, Är allt i dina händer: Låt mig
ej twifla hwar jag är, Det du ju är
tillstädes, Att jag wid kötts och synds
begär, För din skull blygs och rädes;
Och på ditt sällskap dristar.
6. Oändlig, Herre! är din makt, Att
frälsa dem dig frukta, Och de gudlösas
Guds förakt Med grymma plågor tukta:
Din allmakt lär mig sätta mot, När werld
och satan rasa, Lär mig ej skrämma
menskors hot, För ditt straff lär mig fasa,
Som kropp och själ kan dräpa.
7. I dig ett djup af wishet finns,
Dit ingen tanke hinner, Fast nöden än
obotlig syns, Gud, du dock råd påfinner.
Gif att jag dig befalla tör, Allt hwad
som mig omakar; Ondt hwarken tänker
eller gör, Ty hjertat du ransakar, Om
hemlig’ anslag dömmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
