Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bilder ur verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST BLANCHE
då hon, förmådd av sina föräldrar, ingår äktenskap med
justitie-rådet Aldheim, märker han, att hon innerst varit förälskad i honom.
Emellertid har Figge under sista delen av berättelsecykeln hos
sko-flickaren Lundquist stiftat bekantskap med dennes ädla dotter,
småskollärarinnan Martha, och då han efter Eveline Aldheims död från
okänt håll får ett arv av 20 000 riksdaler, som han misstänker
härröra från henne, blir han i tillfälle att trolova sig med Martha. Denna
romanintrig tilldrar sig emellertid inte något större intresse vare
sig från författarens eller läsarens sida. Blanche har också under
cykelns gång alltmer ogenerat infört personer och händelser, som
knappast kunna ha något med hyrverksbokhållaren Figge Höglund
att göra. Redan skildringen av hur Figge som skolgosse får sitta
uppe hos konrektorn Jacob Ekelund och skriva ut hans lärobok i
Gamla historien efter diktamen, samtidigt med att Ekelund för en
annan skolyngling dikterar en översättning av en Scottroman, passar
mycket illa för den för all läsning omöjlige Figge, som måste sluta i
trivialskolans fjärde klass. Otroligt är också, att en hyrverksbokhållare
i egenskap av god deklamatör skulle ha tagits in i Auroraorden och
fått uppbära en huvudroll vid ett av detta amatörsällskap givet
oratorium i Kirsteinska huset, eller att han sedermera skulle ha blivit
inviterad på supé hos en general i sällskap med Wallmark och
Aske-löf. Man kan inte befria sig från det intrycket, att Blanche i större
delen av dessa berättelser glömt bort att ta hänsyn till den präktige
hyrkuskens bildningsgrad och sociala ställning, fastän han då och
då erinrar sig dem och ger en och annan krystad förklaring till hans
deltagande i det ena eller andra societetsnöjet.
Utan tvivel var det för att få friare händer, som Blanche i nästa
serie utan vidare inledning gav prästmannen ordet. Skisserna äro
här mer fristående; bara i inledningsnovellerna berättar
prästmannen en smula om sin barndom och sin Uppsalatid. Sedermera
behandlas, som nämnts, en del kyrkliga förrättningar och
högtidligheter, där han är närvarande, och även historier, som hänt hans
kolleger inom Klara församling eller hans akademikamrater. Men
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 29 23:43:38 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lammbla/0146.html