Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och studieåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
lets eleganta präster, »som gå med longa bloncka pudrade pi-
ruker, at sidentygskappan är sniöhwit på ryggen och ax-
larne».1 2En trygg och rustik dalkarlsfysionomi visa ju också
de porträtt af honom, som bevarats, och det sparas ej i hans
predikningar på saftiga och drastiska utfall, då det gäller ti-
dens flärd och ogudaktighet. Men denne kraftfulle predikant
af gamla stammen, som själf berättar att Karl XI:s lifdrago-
ner, då de för första gången inställde sig till hans katekes-
förhör, bäfvade mer »än de hade bäfvat, när de gingo till slags
mot fienden», dolde dock under den barska ytan en vek och
barnafrom drömmares själ. Redan tidigt hade han råkat i kon-
takt med de tyska författare, som äro pietismens förelöpare,
Arndt och Scriver. De tilltalade honom, därför att de öfver
krafvet på rätt tro satte krafvet på sedligt lif, därför att de-
ras skrifter andades en känslovärme, som han saknade hos
1600-talets stela protestantiska ortodoxi. Också det mystiska
inslaget i dem fann hos honom sympati: »the föra till den
andeliga föreningen och then heliga och hemliga gemenska-
pen med Kristus», säger han själf om Scrivers arbeten.’ Med
tiden kom han också att stifta bekantskap med senare pie-
tistiska författare och kände sig tilltalad af dem såväl som
af fromheten i de svenska pietistiska kretsar, med hvilka han
råkat i beröring, utan att någonsin betrakta sig själf såsom
stående utanför den ortodoxa protestantismens läger. Allt
dogmatiskt grubbel låg honom fjärran och med rätta har
Tottie (a. a. II s. 34) betonat hans konstitutiva »brist på ve-
tenskapligt intresse», hans likgiltighet för hvarje försök »att
för tanken rättfärdiga trons innehåll och i någon mån göra
detta till föremål för vetande». Han afklippte alla teologiska
funderingar med »den gamle läraren Tertulliani» credo quia
absurdum: »Efter det för mig omöjligt är att det fatta än si-
der göra, ty tror jag det.»
Samma intryck af renhjärtad troskyldighet, som genom-
skimrar hans lefvernesbeskrifning, ge också hans prediko-
samlingar. De äro många till antalet och ganska kompen-
diösa. Jesper Swedberg led nämligen af en outrotlig lust
1 Festum Magnum. Skara 1724 s. 22 o. s. 26.
2 Citeradt efter Lizell, Svedberg och Nohrborg. Ups. 1910 s. 250.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
