Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och studieåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
allt göra’t.» (Tottie a. a. II s. 9). En tro utan goda gärnin-
gar är enligt hans uppfattning ej någon lefvande tro, den är
»en hjernatro och ingen hjertetro, en skugga utan kropp, en
död och ingen lefvande tro, ja en djeflatro, den jag plägar
kalla stortron, den kristenheten sväfvar i, der Gud sigöfver
förbarme.» (Tottie a. a. II s. 30.) Det var pietisternas beto-
nande af nödvändigheten af en verklig bättring och ett gudfruk-
tigt lif, som framförallt stämde honom så sympatiskt mot dem,
och gång på gång klagar han öfver, att man ej kan få lefva
gudfruktigt, hålla på sabbatshelgden och motarbeta drycken-
skap, utan att från prästerna mötas af ropet: »Du är en pie-
tist, du.» Han hoppas på en ny reformator, som genom att
predika de goda gärningarnas samhörighet med tron kanin-
gjuta nytt lif i den i kärlekslös renlärighet stelnade protestan-
tismen : »Ack, min Gud! Du som uppväckte och utrustade
Lutheruin med din frimodighets anda at igen införa den krist-
liga läran om trona, uppväck ock en Lutherum, som med
lika frimodighet och välsignadt eftertryck förer igen ett krist-
ligt lefverne!» (Tottie a. a. II s. 11.) Det blef, som vi veta, Ema-
nuel Swedenborg, som skulle anse det som sin lifsuppgift
att blifva denne nye Luther.
Det torde af ofvanstående framgå, att Swedberg med denna
polemik mot stortron ej anser sig stå i opposition mot Lu-
ther. Och detta bekräftas af hans egen långa utredning af
det protestantiska trosbegreppet i verket »Casa pauperum,
Gaza divitum» (Skara 1723), därhän med utförliga citat från
Luther söker bevisa, att denne med sin lära om rättfärdig-
görelsen genom tron just afsett att skapa den lefvande tro,
som Swedberg och hans pietistiska älsklingsförfattare kämpat
för och att han på intet sätt finge tagas till intäkt för den
rådande stortron. Öfverhufvud tyckes Swedberg ej själf vara
medveten om att han gör några afvikelser från den lutherska
läran. Vi finna hos honom alltså ingen direkt motsvarighet
till den utprägladt heterodoxa ståndpunkt, som utmärker
Swedenborg och som redan kommer till synes i dennes tidi-
gaste skrift öfver teologiskt ämne, den 1738 författade »De
fide et bonis operibus», där Luthers tolkning af den paulinska
läran om rättfärdiggörelsen genom tron allena rent ut be-
tecknas såsom tillkommen genom en förfalskning af bibel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
