Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och studieåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6
relse, att han bör lämna de naturvetenskapliga studierna för
att uteslutande arbeta »in spiritualibus».
Så kommo de mystiska tendenserna, som han så länge med
sin vetenskapliga kritik sökt undertrycka, att tillsist afgå med
segern. Det var arfvet från fädernehemmet, som tog ut sin
rätt. Det är betecknande, att han under den afgörande kris,
som vi känna genom drömdagboken, gång på gång dröm-
mer sig vara i fädernehemmet, vid Stora Torget i Upsala
och hör sin faders förmanande röst. Till Jesper Swedbergs
lyckligt naiva trosståndpunkt skulle han med sin reflekterande
läggning ej nå fram, och ofta talar han med afund om de andeli-
gen fattige, »som tro och intet se» (jf. n. s. 121.) Men det
tyckes dock som om något af faderns barnsliga förtröstan
skulle bredt sitt skimmer öfver hans sista år. Frestelsernas
och själsstridernas tid var nu förbi, och han väntade med lugn
i sin gård vid Hornsgatan att få för alltid stiga in i den and-
liga värld, som han så ofta i sina syner fått gästa. Förhvarje
år kände han sig alltmer harmonisk och trygg. Han visste
t. o. m. att berätta för besökande, att han dagligen tillväxte
i kroppslig hälsa och att det höll på att växa ut en ny upp-
sättning tänder i hans mun i stället för dem, som han för-
lorat. Också till det yttre tycks han hafva haft en likhet
med fadern, om hvilken porträtten ej kunna ge någon före-
ställning. Carl Gustaf Tessin, som en gång »af blott nyfiken-
het att känna en underlig man» sökt upp honom i hans hem,
fann honom »till ansigtet fullkomligt lik sal. biskop Swedberg,
men mindre til växten, svaga ögon, stor mun, blek hy, vän-
lig, fryntlig, glad och talig». Med sitt stammande målföre
berättar Swedenborg för Tessin om människans öden efter
döden och de olika himlarna och helvetena. Och han för-
täljer honom också att »hvarje gång han fann sig allena,
kommo englar och afledne till honom». Det var faderns
»tiensteandar,» som aldrig lämnade honom och som förmed-
lade hans samband med den andliga världen. Trots alla skilj-
aktigheter hade dock hans teosofi ledt till samma resultat som
faderns naiva öfvertro, känslan af en aldrig bruten förening
med det öfversinliga och gudomliga.
Samtida anekdoter förtälja, att grinden till hans gård ald-
355 ff-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
