Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och studieåren - Swedenborg och Rudbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i9
asm. Det är också en återglans af denna Benzelius’ hänfö-
relse öfver alla nya upptäckter och problem, som lyser öfver
Swedenborgs bref till honom. Hur betecknande är det ej,
då han i sitt första bref till Benzelius från London berättar
att han, då han i Westminster Abbey kom till den store
humanisten Isaac Casauboni graf, »fattades af så stor kärlek
till denne lärde hjälte», att han kysste grafven och på stäl-
let författade latinska verser till hans lof.1
Genom Benzelius anknyter Swedenborg alltså direkt till
vår slutande stormaktstids forskargeneration. Och i själfva
verket synas mig de vetenskapliga impulser, som han fått
under studieåren i Rudbecks Upsala, vara lika värda att be-
akta, som ddph han sedermera skulle få i Newtons England.
Afven om de arbetsmetoder, som han tillägnar sig därute,
äro den moderna empirismens, blir dock hela hans uppfatt-
ning af vetenskapens mål och möjligheter i stort sedt den,
som han förde med sig från Upsala. Trots den vördnad för
experimentet, som han ofta betonar, har han dock i själfva
verket sällan tålamod att dröja vid det. Han griper sig från
första stund an med de stora världsförklarande hypoteserna.
Hans stora upptäckter inom olika naturvetenskapliga områ-
den äro, om jag fattat fackmännens redogörelser därom rätt,
ofta mer att betrakta som geniala och djärfva kombinationer,
hvilkas riktighet först en senare tid tillfullo kunnat bevisa, än som
mödosamt vunna resultat afexakta forskningar. Newtons nyktra
valspråk: »Hypotheses non fingo» skulle knappast passa i hans
mun. Han är tvärtom endast alltför benägen för hypote-
serna. Hans upptäckter äro därför af ett väsentligt annat
slag än de, som bära det nya empiriska seklets prägel. De
äro barn af den storvulna, djärft konstruktiva eröfraranda,
som besjälar den upsaliensiska vetenskapen under Rudbecks
alla de mer eller mindre lyckade jämförelser man
gjort mellan Swedenborg och andra andliga stormän — man
har anlitat dem alla från Plato till Goethe — synes mig in-
gen ha så mycket fog för sig som den med Rudbeck. Jag
tänker då ej främst på att Swedenborg faktiskt under en
1 Bref till Benzelius okt. 1710. Opera (V. A-s uppl.) I s. 207.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
