Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den mekanistiska världsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
ateist. Han hade befästa! sig i den tron, att det ej finns nå-
gon Gud, att allt är naturligt och mekaniskt, att människor
och djur äro maskiner, fyllda med luft. Han beskylles äfven
för att ha idkat magi. Som straff för sin otro i detta lif blir
han i andarnes värld dömd att förfärdiga mekaniska fåglar,
kattor o. s. v.1 Naturligtvis är skildringen af Polhems ateism
öfverdrifven. Af de utdrag ur Polhems korrespondens med
Benzelius, som Bring återgifvit, framgår, att han bestämdt
vidhöll, att man ej fick tvifla på bibelordet. »Att tvifla på
Mosis ord, som äro af den Helige Anda dikterade, hörer in-
gen kristen till, fast mindre på Kristi egna ord.» Han var
också förvissad om att »emellan Mosis’ord och naturens egen-
skaper icke är den ringaste stridighet, allenast man vill till-
låta några förnuftets regler, utom hvilka människorna äro de
oskäliga djuren lika...». (Bring a. a. s. 68 ff.) Emellertid drif-
ver han onekligen denna förnuftsförklaring ganska långt, då
han försöker komma ifran skapelsehistorien med det argu-
mentet, att Moses endast åsyftat »sitt folks upphof och tagit
en liten trakt för hela världen».
Polhems kosmologiska idéer tyckas väsentligt hvila på kar-
tesiansk grundval. Han konstaterar visserligen, att en del
af Cartesii meningar måste ändras, men en del »konfirmeras»,
»varandes nog märkvärdigt, huru alla naturens egenskaper
fundera sig på matematiske och mekaniske principier». (Bring
a. a. s. 60.) Det är samma mekanistiska utgångspunkt, som
vi skola återfinna i Swedenborgs tidigare vetenskapliga verk.
Med dem af Cartesius’ fysikaliska teorier, som han behållit, för-
enar han emellertid andra åsikter, som dels tyckas vara re-
miniscenser från äldre naturfilosofiska verk, dels härröra från
nyare naturvetenskapliga teorier, dels också vara alster af
hans egen, föga metodiska spekulation. Han afviker sålunda
från Cartesius’ elementlära och anser, att alla materiens par-
tiklar äro runda. Han åberopar sig här såsom oftast på den
sinnliga erfarenheten. »Nu utwisar så well alla sinnenass syn-
liga kroppar som ock sielfwa materien, att den runda figu-
ren ähr till rörelsse aldra tienligast som äfwen är den fiuida
materiens proprium.» Konsekvensen häraf blir, att tomrum-
men mellan dessa partiklar måste utgöras af ett »purt va-
1 Diarium spir, 4722 och annorstädes. Jf. Tafel i. s. 615.
3 Lamtn, Swedenborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
