Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Öfvergången till mystisk naturfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5i
ton, såsom ofta påpekats, att röra sig i samma banor som
Cambndgeplatonikerna. Dessa hade Ju genom införandet
af en »plastisk kraft» och genom antagande af utsträckta,
immateriella själssubstanser såsom förmedlande mellan Gud
och materien sökt undantränga den mekaniska naturförkla-
ringen, som enligt deras uppfattning ledde till materialistiska
och ateistiska konsekvenser, för att i stället tillämpa teleolo-
giska och organiska synpunkter. Också Newtons förklaring
af kropparnes fjärrverkan syftade mot samma mål. »Das
mathematische Gesetz wird unter dem Namen der Fernkraft
versmnbildlicht und anthropomorphisiert.» 1 Den Leibnizska
filosofien afsåg ju att försona den kartesianska naturuppfatt-
ningen med Aristoteles’ teleologiska, att åstadkomma en kom-
bination mellan mekanisk och organisk världsförklaring. Leibniz
uppnådde detta genom att uppfatta kropparne såsom fenomen
af en inre immateriell kraft. Under det att han för det fy-
siska skeendet bibehöll de mekaniska förklaringarna, gaf hans
monadologi en förklaring af tingens väsen, som förvandlade
universum till ett lefvande helt af besjälade substanser. Lass-
witz har framhållit (a. a. s. 484—485), att denna metafysiska
världsförklaring inom kort af hans efterföljare öfverfördes
direkt på det fysiska skeendet. Så kom monadologien att
bilda utgångspunkten för de flesta försöken att ersätta den
mekaniska atomistiken med den hylozoistiska lära om lef-
vande molekyler, som möter oss på skilda håll hos 1700-
talets filosofer och naturforskare.
Swedenborg hade ju redan förut lärt känna Leibniz och,
som vi sett, i detaljer tagit intryck från honom. Men han
tyckes knappast för honom ha fått sin fulla betydelse, förrän
han — under utredigerandet af Principia — fick göra förnyad
bekantskap med Leibnizianismen i den visserligen något ur-
vattnade form, som den fått i Wolffs arbeten. Dessa gälla
för honom vid denna tid såsom den filosofiska vetenskapens
sista ord, som han gärna åberopar sig på, äfven då han i
realiteten har en helt annan ståndpunkt.
Samtidigt med Leibniz och delvis under påverkan från
honom gör sig samma tendens till en organisk världsupp-
fattning gällande inom naturvetenskapen, framförallt inom me-
1 Lasswitz, Gesch. der Atomistik. Hamb. 1S90, II sid, 580.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
