Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Filosofien i Oeconomia Regni Animalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
Filosofien i Oeconomia Regni Animalis.
Det organiska och utprägladt teleologiska drag, som kla-
rast särskiljer filosofien i Oeconomia Regni Animalis och de
därmed samtida eller under de närmast följande åren skrifna
verken från den vi lärde känna i Principia, visar sig kanske
tydligast däri att Swedenborg nu söker genomföra den aristo-
teliska uppdelningen i form och stoff. Alla skapade ting få
sin kvalitativa bestämdhet och sitt ändamål genom en form.
»Materian längtar till formen såsom kvinnan längtar till
mannen och endast i tanken kan formen abstraheras från
materian», citerar han från Aristoteles. (Oec. II, 286.)
Med denna lära kombinerar Swedenborg den från den mys-
tiska naturfilosofien lånade teorien om en skapande natur-
kraft, en »Archeus», som utgår från naturens första substans,
den naturliga punkten och verkar i tingen som deras ska-
pande, styrande och uppehållande princip. »Est quaedam
Substantia aut Vis formatrix, quae a primo puncto vivente
ducit stamen, et ductum usque ad ultimum vitee continuat:
quae aliis vocatur Vis plastica, Archseus, et nonnullis simpli-
citer natura agens, sed intelligibilis magis, uti reor, si illa
respective ad formationis opus, audiat vis aut substantia forma-
trix.» (Oec. I, 253.)
De olika termerna visa, att Swedenborg känt detta begrepp
hos flera mystiska naturfilosofer. Archeus kallas denna ska-
pande naturkraft hos Paracelsus och Helmont, med hvars
uppfattning Swedenborgs synes förete den största likheten.
Plastic force heter den hos Cudworth och Henry More. Hos
några filosofer finnas benämningar, ganska likartade Sweden-
borgs: så kallar Marcus Marci, »Böhmens Plato», den »idea
formatrix». Han kombinerar den liksom Swedenborg med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
