Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Filosofien i Oeconomia Regni Animalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Det är också klart, att denna föreställning hos honom fått en
kraftig näring genom de »öfvernaturliga» ljusvisioner, som
jag ofvan omnämnt.1 Hans föregångare Helmont, som också
anser det formgifvande ljuset (lux formalis) vara lifvets in-
nersta väsen, motiverar denna åsikt därmed att alla, som lik-
som han i extasens ögonblick fått skåda in i lifvets innersta
grund, uppfattat det som ljus.2 3 Det viktiga är att Sweden-
borg härmed kommit att acceptera den nyplatonska emana-
tismen, som för de flesta kristna mystiker medvetet eller
omedvetet bildar den grundkonstruktion, till hvilken de-
ras syner, drömmar och spekulationer anknyta sig. Re-
dan i den 1741 skrifna Clavis hieroglyphica (tr. i London
1784) har han (s. 18) ytterligare fört ut bilden med solen i
nyplatonsk riktning och sökt att därigenom bortförklara
Guds direkta andel i det onda i världen. Lika litet, som
det är solen, som beröfvas sitt ljus, då de jordiska föremålen
hindra dess genomträngande och vålla mörker, lika litet är
Gud orsaken till okunnigheten, som endast är en frånvaro af
vishet.» Gud beröfvas aldrig sin vishet, men kroppens och
själens lustar hindra, att Gud flyter in med sin vishet och
däraf kommer dårskap (insania).» Och liksom hos nyplato-
nikerna är det onda något i världsplanen nödvändigt: det är
skuggan af det goda: »Ljus skulle utan skugga ej synas som
ljus, liksom ej det fullkomliga utan det ofullkomliga . . . Vis-
het skulle utan okunnighet eller galenskap ej synas som vis-
het, ej heller det goda utan det onda, ty det skulle ej finnas
något, från hvilket det kunde uppfattas.» (a. a. s. 20.)
Ett intressant exempel på huru den matematiska världs-
konstruktionen i Principia nu får en metafysisk öfverbygg-
nad i nyplatonsk stil, ger läran om formernas grader i
1 Ett indicium härpå är att han i en af sina sista teologiska skrifter, De com-
mercio Animce et Corporis (1769), vid sin redogörelse för huru Guds emanation,
den andliga solen, för änglarne verkligen synes såsom en glob liksom vår sol,
påpekar, att en hvar af erfarenheten vet att andligt ljus är vishet, »ty männi-
skan har en förnimmelse af ljus i sitt förstånd i samma mån, som hon når vis-
het». »Jag har ofta sett detta andliga ljus, som oändligt öfvergår naturligt ljus
i klarhet och glans, ty det är såsom klarhet och glans i deras verkliga väsen;
det ser ut som skimrande och bländande snö, liksom Herrens kläder voro vid
förklaringen.» (a. a. 6).
3 Se citatet hos Spiess, /. B. van Helmonts System der Medicin Frankf. 1840
s. 5 n. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
