Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Korrespondensläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io7
forskningens nya resultat i samklang med sin religiösa åskåd-
ning genom att antaga ett så småningom fortgående öpp-
nande af Swedenborgs »andliga syn» — en teori, som ju
redan finnes hos Tafel och ännu mer konsekvent tillämpas
af t. ex. Stroh — ha de profana forskarne i allmänhet en-
vist fasthållit vid att betrakta Swedenborgs teologiska system
såsom en produkt af hans andeskåderi. Äfven i de fall,
då denna uppfattning ej dikterats af begäret att förklara
hela Swedenborgs åskådning ur hans förmenta psykiska sjuk-
lighetstillstånd en ur psykologisk och historisk synpunkt
lika otillfredsställande hypotes, som trots detta ännu räk-
nar frejdade vetenskapliga förfäktare — har man tydligen
medvetet eller omedvetet låtit leda sig af motviljan mot
att antaga, att Swedenborg äfven under den period, då han
gjorde sina största fysiologiska upptäckter, varit fången i
mystiska och teosofiska föreställningar, som man numera
vant sig att betrakta såsom oförenliga med exakt vetenskap-
lig forskning. Jag har redan ofvan uppvisat, hur fullkom-
ligt denna uppfattning förbiser naturvetenskapens och speci-
ellt medicinens dåvarande ståndpunkt.
Ofver hufvud har världsåskådningen i Oeconomia ännu ej
tillnärmelsevis i Swedenborgsforskningen fått intaga sitt rätt-
mätiga rum. I en mängd biografier, ofta mycket utförliga,
förbigås detta verk helt och hållet eller sammanställes till ett
helt med Principia. Så t. ex. af Schlieper i hans för öfrigt
mycket otillfredsställande behandling af Swedenborgs natur-
filosofi. De swedenborgska författarne ha däremot sannings-
enligt påvisat, huru han redan här i vissa punkter föregripit
sitt senare system — sä t. ex. Tafel, Wilkinson och Stroh —
men de ha af naturliga skäl inskränkt sig till detaljpåpekningar.
På detta sätt har man, trots all den forskning, som ägnats
Swedenborg, ej kommit att draga den konklusion, som mate-
rialet själft osökt inbjuder till, att Swedenborgs system i sina
grunddrag förelåg färdigbildadt ej blott före hans egent-
liga andeskådarperiod, utan också före den religiösa kristid,
hvarom drömdagboken bär vittne och som fått sitt poetiska
uttryck i De Cultu et Amore Dei. Och detta gäller i lika
hög grad dess teologiska som dess naturfilosofiska satser. Det
kan utan öfverdrift påstås, att Swedenborg under sin teoso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
