Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Den religiösa krisen - Förbindelse med herrnhutismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iST&Ua&éEMDBlBmi
H5
väg vinna kunskap, som han i sina arbeten — också i före-
talet till Regnum Animale — ansåg, att människosläktet för-
lorat efter syndafallet, och som han menade vara änglarne
förbehållen. I en anteckning af samma dag berättar han
också, att han genom en dröm fått veta, att han bör akta
sig för att äta och dricka för mycket, »ty sådant är swina
lefwerne, och förbiudes af Paulus». Han bör lefva som en
»novus homo in Christo».
I detta egendomliga exaltationsstadium kommer Sweden-
borg i maj öfver till England. Här tyckes han mycket snart
efter sin ankomst ha råkat i kontakt med herrnhutarne, hvilkas
gudstjänster i Fetter Lane han bevistar. Han säger om dem
efter sitt första besök, att de »beretta sig wara de retta Lut-
terske, och kenna den heliga andans wärckan, som de beretta
hwarandra, och endast anse Gudz nåd och Christi blod och
förtienst, och enfaldigen gå tilwercka». Han berättar också,
att deras kyrka »representerats» för honom tre månader ti-
digare. (Dr. s. 43.) Att den Zinzendorfska »hjärtereligionen»
med dess afvoghet mot alla metafysiska subtiliteter och dess
koncentrering på det inre upplefvandet af Kristus just vid
denna tid hade vissa beröringspunkter med Swedenborgs
religiositet, är ju lätt att förstå och framgår dessutom af
hans eget ofvan citerade uttalande. »Man muss den Leuten
den Kreuzgott vormalen, so entsteht in ihnen eine Erleuchtung
von der Erkenntniss der Herrlichkeit der Majestät Gottes»,1
var en af Zinzendorfs hufvudregler. Emellertid säger Swe-
denborg i det ofvan citerade uttalandet: »Mig lärer intet wara
tillåtit at foga broderskap med dem.» Och fem månader
senare berättar han (Dr. s. 58), att han är i den moravianska
kyrkan »och intet antagen». Det framgår ej klart af dag-
boken, om det varit några yttre anledningar eller en befallning
af Gud, som hindrat honom från att, såsom tydligen en tid
hans afsikt varit, ansluta sig till herrnhutarne. Det senare
alternativet torde väl vara det troligare.
I Swedenborgs senare teologi har jag ej kunnat finna några
som helst spår af denna korta förbindelse med herrnhutismen.
Den katolskt färgade Kristuserotik, som är utmärkande för
Swedenborgs tillstånd under denna krisperiod, försvinner ju
1 Citatet efter Ritschl, Gesch. des Pietismus III s. 410.
IO Lamm, Swedenborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
