Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Bibeltolkaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
beln som källa och norm ej blott för religiös sanning utan
för all sanning öfver hufvud.1
Swedenborg står här fullkomligt på samma ståndpunkt.
Det är Jehovah själf, himlens och jordens Gud, som talar
i ordet genom Moses och profeterna, och det måste därför
vara själfva den gudomliga sanningen, ty hvad Jehovah
själf säger, kan ej vara annat. (D. S. S. 2.) Han redogör
på olika ställen utförligt för huru denna profeternas inspira-
tion försiggått. Den bestod i ett inflöde från andevärlden
och från himlen genom drömmar, visioner och andetal, så
att de i dessa ögonblick ej skrefvo från sig själfva, utan från
de andar, som då behärskade dem. (A. C. 0212.) De ord,
som de nedskrefvo, dikterades direkt för dem af andarne.
(De Ccelo 254.) Därför är skriften själf Guds lif, hans ljus,
som upplyser världen. Det är i denna mening han i Johan-
nesevangeliet säger: »De ord jag säger Eder, äro ande och
äro lif.» (D. S. S. 2.) Skriftens stil är därför gudomlig-
hetens egen stil; hvarje mening, hvarje ord och stundom
hvarje bokstaf däraf innesluter helgedomar. Ordet förenar
människan med Gud och öppnar himlen. (D. S. S. 3.)
Man frågar sig då hvarför denna sanningskälla ej i lika
mått stått öppen för alla, hvarför den inre undermeningen i
skriften är ett areanum. Philo häfdade efter mönstret af
Platos förklaring af mytologien, att detta berodde på att gu-
domligheten måste anpassa sig efter människans svaga för-
stånd. Då hufvudparten af människosläktet ej kan fatta det
gudomliga i dess fulla renhet, måste Gud, för att åtminstone
inskärpa de moraliska buden, välja den antropomorfistiska
formen.2
Swedenborgs uppfattning är i grunden densamma. Han
vet t. o. m. att berätta, att innan Ordet af Gud skänktes till
det israelitiska folket genom Moses och profeterna, det fanns
ett äldre ord, som helt och hållet var skrifvet med ytterst
svårtydbara korrespondenser. Detta ord, om hvilket vi finna
antydningar i Mose böcker, var spridt i Asiens länder och
enligt hvad Swedenborg erfarit i andevärlden, finnes det än-
nu i »Stora Tartariet». (V. C. R. 279.) Det är från denna
Se för ofvanstående SlEGFRIED a. a. s. 161 och 322.
! Zeller a. a. III 2 s. 202.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
