Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Gud och världen - Swedenborg och renässansplatonismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 ’
naden. Till och med Dippel är ju i detta afseende en betyd-
ligt mer utpräglad mystiker än Swedenborg.
Det är tydligt, att Swedenborgs lära ej låter inrangera sig
under seklets pietistiska sektmystik och att den ej heller får
affärdas som en afläggare af de mot kartesianismen och den
Leibniz-Wolffska rationalismen oppositionella filosofiska rikt-
ningar, hvilka betydt så mycket för utdanandet af filosofien
i Oeconomia Regni Animalis. Swedenborg har under sin
teologiska period tagit ytterligare starka intryck från båda
håll, både från Dippel och Malebranche. Men det väsentliga
i hans system täckes ej af deras läror, och man söker fåfängt
i tidens rika galleri af sekteristiska svärmare eller filosofiskt
spekulerande mystiker efter någon gestalt, som erbjuder några
verkliga likheter med honom. För att få de rätta propor-
tionerna för bedömandet af hans personlighet och åskådning
måste man i själfva verket gå tillbaka till renässansen.
Det har redan i de första kapitlen i denna bok framhållits,
att Swedenborg såsom en lärjunge till vår slutande stormakts-
tids storvulna forskare historiskt anknyter till renässansen, och
det betonades då, att de egenskaper, som han ärft från dem,
intressenas universalitet och den konstruktiva fantasien, äfven
satt sin prägel på hans teosofiska lära. Med stöd af den före-
gående undersökningen kunna vi nu fullständiga parallellen
och konstatera de starka band, som förena honom med
renässanstidens kabbalistiska naturfilosofi.
Vi ha ju funnit, att de delar af hans system, som tyd-
ligast äro kalkerade efter främmande mönster, kunna föras
tillbaka på renässansplatonismen. Särskildt ha ju flera af
hans läror visat sig äga frappanta motsvarigheter i Pico della
Mirandolas skrifter, utan att vi dokumentariskt kunna bevisa,
att han känt dessa. Tyvärr äro vi så godt som fullkomligt
ur stånd att konstatera på hvilka vägar den kabbalistiska
naturfilosofiens läror först nått honom. Jag har emellertid
hänvisat på deras förekomst i de af honom anlitade medi-
cinska verken. Det torde väl ej heller vara förmätet att
antaga tillvaron af en inhemsk tradition, som förbinder ho-
nom med den yppersta representanten för denna åskåd-
ning på svensk mark, Stiernhielm. Att dennes annoterade
exemplar af Plotinos hamnat i Swedenborgs bibliotek, är ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
