Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Gud och världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
redan en antydan härom, och det är ju ej heller otänkbart,
att han genom Benzelius, som vid tiden för deras intimaste
umgänge ° var sysselsatt med ett arbete om Stiernhielm, kan
ha fått någon kunskap om dennes spekulation. Man rör sig
ju emellertid här på de obevisbara hypotesernas område.
I hvarje fall är likheten mellan Swedenborg och Pico della
Mirandola slående.1 Det beror naturligtvis till stor del på att
de uppvuxit under likartade tidsomständigheter och haft en
omisskänlig inre släktskap. De ha båda födts under en tid
då en på experiment byggande och med exakta metoder
arbetande forskning börjat undergräfva grundvalarne för den
auktoritetstro, hvarpå den föregående generationens enhetliga
världsåskådning hvilade. De anse sig båda kallade att vara
de nya idéernas härolder. Pico bekämpar astrologi och spå-
domskonst med samma öfvertygelse och energi, som Swe-
denborg i sina naturvetenskapliga verk uppträder mot alkemi,
magi och de »qualitates occultae», han trodde sig finna i de
härskande filosofiska skolornas läror. Men själfva äro de båda
födda visionärer och mystiker, och de lyckas aldrig afskära
det band, som knyter dem samman med det förgångna. Det
binder dem tvärtom allt starkare, ju ifrigare de söka be-
fria sig från det, ju mer ihärdigt de försänka sig i grub-
bel öfver de sista, olösta problemen. Då man läser Picos
biografi, har man det starka intrycket, att hans väg — äfven
om han ej mött Savonarola — likafullt oemotståndligt skulle
fört honom tillbaka mot medeltidskyrkan, mot klostret, lik-
som man är öfvertygad om att Swedenborgs omvändelse
med en inre naturnödvändighet förr eller senare skulle kom-
mit, äfven om den ej fått en yttre stöt genom den upp-
jagade botgörarestämningen i 1730-talets Sverige. Ingen af
dem har i själfva verket någonsin kommit ut ur hvad Swe-
denborg på ett ställe (V. C. R. 653) kallar »strömfåran i
oceanen, som omärkligt drager skeppet».
Bådas filosofi är ett försök att täcka denna dualism. Det
är därför den hvarken blir intim mystik eller förnuftsklar
logik. Rationalism och mystik, antik och kristendom kämpa
1 Jf. för det följande A. LlEBERTS inledning till Giovanni Pico della Miran-
dolas Schriften Jena 1915, som tyvärr är mycket knapphändig i sin framställ-
ning af Picos filosofi.
19 Lamm, Swedenborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
