Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kain
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Se’n smög jag mig bort till hans älskades dörr,
och där fick jag kvalena lätta,
på förstu’bänk satt jag som mång’ gång förr,
och mycket var att berätta.
Då minns jag, hon kallade några till,
som sparkade ut mig från svalen,
jag vände till skogen, där gick jag vill,
och folket sa’ jag var galen.
Men huru vilse jag irrar ikring
med blödande fötter och händer,
i vansinnig yra, i vettlös ring,
till tjärnen jag återvänder.
Så har en vindlös, förstelnad våg,
som speglar furornas stammar,
underlig makt till att binda ens håg,
när blodglans däröfver flammar.
Min broder han hvilar i vigdan jord,
de förde honom ditöfver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
