- Project Runeberg -  Landsbygdselektrifiering : hjälpreda vid distribution och användande av elektrisk energi på landsbygden /
13

(1922) [MARC] Author: Torsten Holmgren - Tema: Electricity
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Inledning - A. Om trefasig växelström, periodtal och fasförskjutning m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13

andra (t. ex. glödlampor) vara så obetydlig, att man icke
behöver taga någon hänsyn till den.

Strömstyrkan kan man nu tänka sig sammansatt av en
komposant, samtidig med den påtryckta spänningen, och en
komposant, en kvarts perioder efter den förra. Förhållandet
mellan den förra komposanten, effektkomposanten, och hela
strömstyrkan kallar man effektfaktorn (»eos 9?», som är lika
med cosinus för fasförskjutningsvinkeln mellan påtryckt
spänning och total ström). Den andra komposanten kallar man
magnetiseringsström eller »wattlös ström».

I en stjärnkopplad trefasapparat (fig. 1) kallar man den
punkt, där de tre lindningarna äro förbundna med varandra,
för nollpunkten. Spänningen mellan nollpunkten och en av
ledningarna kallar man fasspänningen (e). Spänningen mellan
ledningarna kallar man huvudspänningen (E). Dessa
spänningar förhålla sig till varandra som de geometriska längderna
i figuren; E = e\3;(E= 1.73 é). Är huvudspänningen (E)
220 voit, så är fasspänningen (e) 127 voit. 1 ett
triangel-kopplat system (fig. 2) står strömstyrkan (den effektiva, med
instrument uppmätta) i en ledning (/) i motsvarande
förhållande till strömstyrkan i en lindning (i); / = i V 3; (/ = 1.73 i).

Den effekt, en växelströmsförbrukningsapparat upptar
(kraftbehovet), är lika med strömmen gånger spänningen, om
fasförskjutning ej förekommer. En glödlampa, som vid 127
volts spänning släpper igenom en strömstyrka av 0.25
ampere, förbrukar därvid ett effektbelopp av 127 X 0.25 = c:a32
watt eller 0.032 kilowatt. På 100 timmar förbrukar denna
lampa en energimängd av 100 X 0.032 =3.2 kilowattimmar
(som numera internationellt betecknas kWh.).

En enfasig förbrukningsapparat, som innehåller järn eller
av annan orsak vållar fasförskjutning mellan spänningen och
strömmen, upptager en effekt W. i watt lika med produkten
av ström (/) i ampere, spänning (E) i voit och effektfaktor
(eos (p)

W = E . I. eos (p (watt).

Ur fig. 1 synes att en stjärnkopplad trefasmotor måste upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:48:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/landelek/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free