Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ortsnät - C. Gårdstransformatorer med tillbehör (ortsstationer) - 4. Transformatorn - a) Byggnad och verkningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Trefastransformator utan oljekärl.
lusterna växa alltså hastigt vid ökad magnetisk mättning i
järnet. Vill man hålla järnförlusterna låga, måste man alltså
lägga in stor järnvikt, d. v. s. göra en relativt stor och
dyrbar transformator.
Förlusterna i lindningarna äro rena strömvärmeförluster
och alltså proportionella mot kvadraten på strömstyrkan. Vill
man hålla dessa förluster (»kopparförlusterna») låga, måste
man välja lindningarnas koppararea riklig, och erhåller alltså
en relativt stor kopparvikt, d. v. s. en dyrbar transformator.
Eftersom strömstyrkan vid tomgång i sekundärlindningen
(lågspänningslindningen) är noll och i primärlindningen
obetydlig, är strömvärmeförlusten (»kopparförlusten») vid tomgång
nära noll. Tomgångsförlusten är därför praktiskt taget
detsamma som »järnförlusten».
Transformatorns översättningsförhållande (förhållandet
mellan primärspänning och sekundärspänning) är vid tomgång
givet genom antalet varv i lindningarna. Vid konstant
primärspänning sjunker sekundärspänningen något vid stigande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
