Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hamnius blef rädd för sina skatter. Det släta
Österbotten, eller „de 10 flodernas land“, såsom det
benämdes i ryska krönikor, hade ofta nog varit en lämplig
krigsskådeplats och en för plundring särdeles rik och
indräktig landsända.
Hamnius lät nu inpacka sina penningar och
dyrbarheter i vattentäta kistor, som nedsänktes i en s. k.
„flaga“ eller ett litet skogsträsk (tjärn) djupt in i
den vilda Hästölands skogen. När kriget snart
afstannade genom freden i Kardis 1661, och fiendens
härjningar denna gång ej nådde Österbotten, hemförde
Hamjus glad sina dolda dyrbarheter.
Men samvetet slog dock syndaren på sistone.
Liksom för att, försöka på något vis försona sina
begångna orättvisor och brott, förärade han en stor och
dyrbar ljuskrona till Kronoby kyrka. Den iir den
största af de ljuskronor, som ännu hänger där i dag.
Under ljuskronans fot hänger en bild af Hamjus med
en lagerkrans i handen, och ofvanpå kronan finnes
bilden af hans hustru. När ljuskronan öfverlämnades
af honom åt kyrkan, skall han hafva uttalat sig på
följande sätt: „Blir min själ efter döden frälst från
sträf för alt det onda jag gjort, då skall till tecken
härpå min bild alltid förblifva blank och ren; hvarom
icke, så skall hon svartna ocli aldrig mer kunna
poleras blank igen". — Efter den syndiga lagläsarens
död svartnade bilden, och fåfängt har generation efter
generation af kyrkoväktare sökt skura och polera
syndarens bild; hon är och förblir svart. Men hans
oskyldiga hustrus bild är däremot skinande blank.
Kort före sin väntade död beslöt Hamjus, hvars
hustru dessförinnan aflidit, att eftersom han icke
efterlämnade några barn eller närmare fränder, låta
ned-gräfva alla sina skatter och dyrbarheter på nytt.
Detta skedde ock i det s. k. Stenträsket i
Hästölands-skogen, n. o. från Hiistöby. Vid skattens nedsänkning
i träsket skall lian hafva uttalat följande trollformel:
„Endast den, som här lian plöja med en tupp,
eller harfva med en höna, skall mäkta upptaga dessa
skatter".
Till dato har hvarken någon in- eller utsocknebo
kunnat uppfylla de äskade vilkoren, ehuru mången
haft stor begärelse till skatten. Den hvilar därför
dold till domedag på Stentriiskets botten. Men
märkligt är, att en fattig vallgosse från Hästöby för ett
par år tillbaka hittade på stranden af nämda träsk
ett större svenskt kopparmynt, vägande, enligt
berättelsen, flere skålpund. Hamjus skatter skola just till
största delen bestått af kopparmynt, dem han med
list och våld utprässat af den fattiga allmogen, som
ännu i dag förbannar minnet af den orättvisa
lagläsaren i Kronoby.
*t
Från hemlandet.
Ett icke ringa uppseende har en följd artiklar
i Nya Pressen om „ Svenskarnes kamp för sin
tillvaro i Hvittisbofjärd och Sastmola" väkt.
Författaren, I. S., hvilken själf uppehållit sig på ort och
ställe, skildrar i lifliga färger det förfinskningsarbete,
som af prästerskapet bedrifvits mot den okunniga och
maktlösa befolkningen. Han slutar sina uppsatser
med en maning till arbete för den svenska
befolkningens höjande i kunskaper och bildning. Vi förena
oss i dessa hans ord och skola i en framtid återkomma
till hufvudfrågan. Hvittisbofjärd och Sastmola äro
ej de enda orter i vårt land, som i antydt afseende
påkalla den svenskt sinnades uppmärksamhet.
* *
*
På Åland torde föga glädje råda med
anledning-af den lösning man gifvit frågan om vintertrafiken
med fastlandet. Den ångbåt, Åland, som kommer att
under vintern uppehålla förbindelsen med fasta
landet, äger icke de egenskaper som fordras hos en båt,
afsedd att trotsa stormar och is.
* *
Arbetet å det nya stäuderhuset vid Nikolaigatan
fortgår oafbrutet. Enligt en mellan
ständerhusdelega-tionen och arkitekten K. G. Nyström samt
byggmästaren K. G. Sivenius träffad öfverenskommelse bör
liuset stå fullt färdigt den 1 dec. 1890. De ofrälse
stånden, som hittils gång efter annan fått söka sig
rum, skola således vid nästa landtdag finna eget tak
öfver hufvudet. När arbetsställningarna blifvit
undanskaffade, blir man i tillfälle att afgöra, huru den
ståtliga byggnaden kommer att taga, sig ut. I detta
sammanhang påminna blott om, att tomtplatsen för
ständerhuset inköptes för 500,000 mark, och att
kostnadsförslaget för byggnadens uppförande uppgår till
1,150,000 mark.
*
Influenzan, influenzan, annat finnes ej
fspråklådan har man- värkligen haft skäl att utropa under de
sista veckorna; alla människor i hufvudstaden hafva
skattat åt den moderna sjukan, som åstadkommit ej
liten förargelse: Teatrarna hafva varit toma,
tidningarna försenats, skolorna hafva i förtid afslutats ocli
handelsmännen hafva ej haft önskad afsättning på
sina varor. Nu tyckes dock sjukdomen vara i
aftagande i Helsingfors, men den fortsätter sitt segerlopp
i landsbygderna och i våra västra grannländer, där
den går under namn af „ryska sjukan".
* *
*
Handelsmännen i hufvudstaden hafva nu
anordnat sina julutställningar. Stora plakat ocli smakfulla
anordningar i butikerna söka locka kunderna. Om
aftnarna stråla bodfönstren af elektriskt ljus, som
kastar sitt skimmer öfver varor af alla slag, från
förnödenhetsartiklarna till de dyrbara lyxsaker, hvilka
skola pryda den rikes bostad.
* *
Våra Spaniefarare. Ångfartyget Argo passerade
i går Dartmouth på väg till Barcelona. Begulus
lämnade samtidigt Köpenhamn på väg till Cadiz. Ceres
anlände d. 14 dec. till Kartageiia, ocli Testa
passerade i går Gibraltar på väg till London.
* *
s|:
Den nya isbrytaren, som för statens, räkning
bygges å Bergsunds mekaniska värkstad i Sverge, torde
ej komma att blifva färdig till medlet af januari, och
kanhända den nog vid den tiden skulle vara behöflig.
Måtte arbetet därför pådrifvas raskare. ,
* *
*
I går försiggick i Borgå en mycket högtidlig
sorgefest, då f. d. stadsläkaren dr Georg Vallgrens lik
jordfästes. Många vackra kransar och varma ord antydde,
huru värderad den aflidne varit i detta samhälle. —
Efter några veckor ärna vi lämna en lefnadsteckning
öfver professor Vallgren.
*
Af under veckan aflidna anteckna vi:
12 dec. Sjökapten A. F. Lindfors i Helsinge, 57 år.
13 dec. Finlands älste läkare professor V. Granlund
i Tavastehus, 94 år.
14 dec. Rektor F. Boisman i Heinola, 58 år.
j „ „ Stadsläkaren i Ekenäs dr A. A. Aschan, 51 år.
16 dec. Handlanden F. Nikander i Helsingfors, 47 år.
17 dec. Hofrättsrådet R. E. Hisinger i Wiborg, 51 år.
gftrttt fväntrortttbc kub.
nber be roecfor fom gått, feban anbra prof=
numret af Sanb od) Stab utgafs, f)ar
åtelen tron ftöttat öfwer änba. 3"om fej)arbö=
met 33rafilien ijabe an()ängaretta af bet re=
publifanffa partiet, lebbe af $onfeca, (ånge förberebt
ett tron()roälfnmg, od) bå ben bröt ut, blef fejsar
bro öfroerumplab, förb otnborb på ett fartyg od) affänb
titt ©uropa. 9)faii f)ar allmänt fönoåuat fig öfroer
att be upproriffa få roäl lycfats, ti) fejfaren töar i
fitt lanb omtyft od) fjabe fört en gob od) frifinnab
ftyrelfe. ^cfe många år Ijaftoa förgått feban (jan upp=
(jäfbe flafroeriet i fitt lanb, mett beitna loälgärniitg
Ijabe unberfåtarna reban glömt. — fe IjroUfa följ*
ber reroolutionen i örafilien ffatt få! grått (Spanien
fpörjeS bet, att republifanerna citroen bår börja röra
på fig. .honungen, foot blott år 31/2 år, (jar befs=
utom frøårt infjufnat.
grått 2(frifas oftfuft (jar telegrafen uitber be
fifta roecforua gång på gång mebbelat unberråttelfer
om Stanley od) l)an§ följe, ©et roar ben 4 bec. fom
be omfiber uåbbe luften, efter att nnber 11/2 år (jafroa
roanbrat på magar, bem ingen i ©uropa tanbe tiü.
Stanley Ijabe från Äongoftobenë ftora fröfnittg tågat
åt norboft för att uppföfa ©min pafdja. Seitite roar
nämligen af egtjptiffa regeringen lämnab utan unber=
ftöb i fin proroinS. ®å Stanley omfiber uåbbe ©mins
läger, befann fig benne i ett ytterft froårt låge. ©fter
att (jafroa befegrat alla be froårigljeter, bem flimatet,
ben olänbiga marien od) fienbtliga inföbingar ()opabe i
beraS roåg, uåbbe Stanley od) ©min fåfoin reban blif=
rott omnämbt, fufttraften, bebobb af gäftroänliga
ettro–peer. 9)teu l)år tråffabes ©min af ett froårt tiüfsöbe,
i bet (jan ftörtabe neb från en 20 fot ljög roerauba;
oroisft år, (jururoiba (jan fommer att tidfriflna. Stan=
leij torbe rotb bet ()är laget befinna fig på roäg till
©gypten, bär ett feftligt emottaganbe loäntar ben bjärfroe
mannen, gör att erljålla ratten att ittgifroa beffrifnin=
gen om (jaus refor fägas funtntor, fom öfroerftiga en
miljon ntarf, reban Ijafroa blifioit erbjubita.
23e(giff lag om barns fftjbb. 23elgiffe
jit-ftitieminiftern (jar utarbetat od» förelagt fammareu en
(ag meb beftänimelfer, fom affe att ffijbba bänt mot
ofebliga odj brottsligai nflijtelfer. $ förflaget fratnl)ål=
les nöbroäubigljeten af att fam(jället i ftörre utfträcf=
ning att Ijittils tar förfummabe odj illa uppfo|trabe
barn i fin roårb, emebatt man enbaft på ben loägeit
fan IjoppaS få fe brottslingarnas forgligt ftora armé
inffränft. ^ufroubbeftämmelferna i lagförftaget äro:
1) 9?är förälbrar eller målsmän föra ett båligt
eder förargelferoäcfanbe lefnabsfätt eder göra fig ffyl=
biga till grofroa brott, ffaH förälbramaften tas ifrån
bem, odj barnen afffiljas från roibare beröring meb bem.
2) Staten beftriber foftnaberua för att ge
roan-røårbabe od) bemoraliferabe barn gob od) forgfäüig
uppfoftran i bärtill affebba anftalter.
3) Straffbeftämmelferna för baritS förlebanbe till
ofebligfjet odj brott ffärpas.
økntmalt ut;ff.
roåra bagar går Ijroar od) en flåbb fom l)au eller
y&p ()ou bet beljagar. Sen ene föper fina fläber
c; efter råb odj lägenljet, ben anbra beftätter fina
efter ben mjafte mobetibningen. Dm ffråbbaren
alltib får betalning för fitt arbete, lämna roi ofagbt,
tneit bet (jör ej (|äller (jit, tij jag roille blott ittleb=
ningsrois påminna om, att ben enffilbe i roår tib (jar
full friljet att anorbna fin fläbfel.
Slien få (jar bet ej alltib roarit fallet. S)et (mr
funnits år, bå en lanbsfaberlig regering anfåg för fin
goba rätt att påbjuba, ljuru fläberna borbe roara för=
färbigabe. ®etta ffebbe t. ej. i Sroerge unber en tib,
fom blifwit fallab friljetstiben (!). ®ärout påinin=
bes jag ()elt mjfs, bå jag (jänbelferois i min borbslåba
faun en afffrift af en förorbntng, utfärbab b. 26 juiti
1735 af falig fonung grebrif I. SDenna afffrift (jabe
jag för flere år feöan tagit roib ett beföf i froenffa
rifsarfiroet. llr betta foftliga papper mill jag mebbela
bet roiftigafte; några anmärfniitgar gör jag ej: fungen
må fungöra odj (äfaren må le.
3Bi grebrif etc. göre roeterligt, att fåfont roi uppå
9iif)enS ftäubers l)oS DfS gjorba unberbåniga föreftäH=
ning för nöbigt oc£) mjttigt funnit, till förefommanbe
oclj l)ämmanbe af ijppig[jet odj öfioerflöb, fom igenom
mobenS ombyte odj föränbraube på Eläber fövöfioas,
att faftftåtla ett roift moöe på mansfläbebräfter, IjroiU
fet roib anfenligt roite ingalunba ff all eder bör öfioer=
träbas eller unber Ijtoarjeljanba ffen föränbras, altfå
Ijafioa 2Bi, till att få mijcfet fäfrare minna betta roårt
förefatta änbamål, i nåber gillat odj ftabfäft troänne
förfärbigabe profmobeller, nämligen bet ena på en lif=
rocf meb frage odj fmå froenffa uppflag, bet anöra på
en furtoutrocf meb runba, igenfijböa uppflag —–
odj fomma fålebes be (järtiKs brufliga ftora uppflag,
många odj bjupa rtjnfor, ftoppniitgar odj ftijfniugar
|amt öfroerflöbiga fnappar att roara förbjubna.–
Unber manfolfs fläber få inga anbra fammets= odj
fibenfober brufaS, än be fom i lanbet tillroärfabe äro,
ej (jäller ftörre eller miiibre fnappar än af en fei’ftijf=
roers flant; minbre bocf för roäftar odj barn.
Sfräb-bare eller fnappmafare, fom (järemot bryter, pliftar
förfta gången: 50 baler, anbra gången 100 baler odj
trebje gångett förtoifas ämbetet. 9Bi efterlåte öocf,
att reban färbiga fläber få bäras, få länge (jroar odj
en beljagligt odj lägligt är, bocf böra be genom mas
giftratens odj fronobetjäntes förforg geitaft ftämplas.
Sen fom förbjubna fläber låter förfärbiga, blifroer
betn förluftig. S öfrigt odj på bet benna SBår nå=
biga förorbtüng må nu odj i framtiben betjörigen efter=
lefroas, odj betta nu faftftälba mobe i fläber
uti alla tiber bibeljållaå, få roele SBi fjärmeb
(jafroa förorbnat, att bett font (jäbauefter på ett eller
annat fått föfer att bringa ben faftftälba lagen i troif=
roelsmål, ffall bärför böta 1,000 baler filfroermynt.
—nn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:46:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/landostad/1889/0013.html
