Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 11 LAND OCH STAD. 7
brilk och såg på sitt hemman och arbetade sig
små-nillgom upp genom sitt klara förstånd och sin prak-
kiska duglighet, |jan wardt nåmdeman, och 1859
waldes han första gången till riksdagsman för det
härad, inom hwilket han bodde.
efter det ståndsriksdagarna asskasfaks, intog
If-warsfon i andra kammaren en särdeles framstående
plats. £an utgjorde den förnämsta medlemmen i
»landtmannapartiet". Såsom sådan wille han genom
rättwisa och billighet i beskattning åstadkomma „enig-
het i nationen". Iordskatterlla borde aflyftas,
för-fwarswäfendet ordnas billigt, och inga
lifsmedelstul-lar införas, tullfrågan blef ock det twiskesrö, som
sprängde det stora landtmannapartiet och stälde nya
krafter i förgrunden, hwilka gjorde den gamle
parti-ledaren rangen stridig. 9)fen ehuru lullwännerna wid
be sista riksdagarna hast öfwerwikten, fortfor dock
If-warsfon att med kraft kämpa för fina
frihandelsåfik-ter, till defs han för någon månad fedan för alltid
nedlade fitt riksdagsmannawärf. £>ati kände fig trött,
och den 26 december låg den gamle, ärlige
odalnian-nen död.
Dfwanftående uppgifter om den aflidne hafwa
wi hämtat nr Den fwenfka weckotidnillgen Allehanda
för folket, och nil wilja wi om denna fäga några
minnesord, bladet upphörde nämligen meb 1889 att
iltkolnnia. Defs ntgifware fäger, att orsakerna
där-till warit, att det ide under de sista åren burit sig att
iltgifwa en få billig tidning, och att bladet efter 17
årig tillwaro fyllt fin uppgift att öka folkets intresfe för
allmänna angelägenheter och bereda rinn för en
fti-gande kultur. Detta är måhända fannt, men icke defs
mindre fkola inånga fakna den bepröfwade wännen
Allehanda för -folket.
©n annan i Finland ganska mycket spridd
Stock-holmstidning, fèemwannen, har likaledes upphört
att utkomma, och dess redaktör, £ars hökerberg, har
öswertagit utgifwandek af illustrerade weckotidfkriften
Swea. —
2Öid slöjdl ärareselllinariet å 9iääs har man
tagit till tals den wiktiga srågall, „I hwad mån kan
delt pedagogiska slöjden höja folkskolans anseende", och
stannat wid följande uttalande:
Då folkskolans anseende står jämförelfewis lågt,
och hwarje helmes wän twekfamt begagnar fig af de
medel, som kilmia wara egnade att höja hennes
an-seende, uttalar föreningen fåfoln fin åfikt, att den
pe-dagogifka flöjdnnderwisningen är ett bland de medel,
foni kraftigt kunna bidraga till att höja folkskolans
anseende.
Föreningen grundar detta sitt hopp på följande
grunder:
1) Att den pedagogifka flöjdunderwisningen i
högre grad är något annat ämne inom folkfkolan
kitt-winner fig fåwäl barnens intresse som förtroende;
2) att jämwäl föräldrarna, änskönt de slefta torde
hafwa fwårt att infe flöjdens betydelse såsom
bild-ningsmedel, likwäl gärna se sina barn begagna sig as
underwisningen i slöjd;
3) att slutligen isrågawarande ä|nne utan
troif-wel kollinler att af alla famhällsklasfer blifwa erkändt
fåfoln ett förträffligt uppfostringsmedel och sålunda
tillwinna aktning och anseende åt sig och på samma
gång åt skolan.–2)ied den 48:de slöjdkursens del-
tagare å 9lääs skedde afslutning den 17 december på
sedwanligt sätt. I sitt anslående afflntningstal
beto-llade direktör D. Salomon särskildt, hurusom genom
wäl ntförda plikter och ett godt arbete de
förhoppnin-gar han på kllrfen stält blifwit wida öfwerträffade,
och att således denna sista kurs blifwit en wärdig
af-slutning på det inom slöjdens område så
framgångs-rika året 1889.
Under året besöktes seminariet as 273 perfolier,
af hwilka 9 kommit bit från Finland.
* *
*
®tt märkligt jubileum har i bagarna firats af
beu engelska statsmannen ©ladstone. Det har liäm-
ligen förunnats ben ftora politikern att Upp||å en ål-
ber as 80 år. Den frifinnabe engelska prässen har eg=
nat åldringen den wackraste hyllning, och allmänheten
har genom möten och sester tagit en liflig del i denna.
Under 57 år har ©ladstone hört till ledarena af
englands yttre och inre angelägenheter, och under hela
denna lid har hall llled samling och oförskräckthet
kåm-pat sör sina åsikter. Dessa haswa ej alltid warit
de-samma — när ©ladstone började sin bana, tillhörde
han det koiiserwatiwa partiet inom englands
paria-meilt — men alltid hafwa hans ord nppburits as en
salin öswertygelfe. Under be sista tjugufem åren har
©ladstone ledt bet frifinnabe partiet i england. £an
har under denna tid utkämpat många hårda strider
för de reformer, hwilka han önskat genomdrifwa.
Frälnft bland dessa stå hans irländska reformer,
befolkningen på Irland har länge suckat under
tryc-ket af fioåra mifsförhållanden. Dyiigst har det känts
för irländarna, hwilka till allra ftörfta delen äro
kato-liker, att underhålla en proteftaiitifk statskyrka,
©lad-stolle antog fig för ungefär ett kwart fekel sedan deras
sak, och efter hårda strider inom parlamentet lyckades
han genomdrifwa förflaget om afskaffandet af den
en-gelska statskyrkan på Irland, ©eiiom fin klokhet,
ihär-dighet och wältalighet hade ©labftone wlmnit en ftor
feger åt trosfriheten.
efter bet be religiöfa förhållanbeiia på Irland
blifwit orbnabe, har ©labftone egnat fig åt
förbätt-randet af öns jordförhållandeii. I fina i detta fyfte
framlagda reformer har han mötts af ett hårdt
mot-ftånd från ftörre delen af det engelfka folket. Dywärr
hafwa miljoner engelsmän ämut icke infett hunt
rätt-wifa, friftimade och ädla „deu gamla ftora mannens"
fträfwaitden för de förtryckta irländarne äro. 3)Jen
få äro de, äfwen bland hans motftåndare, foin icke
gifwa fitt erkännande åt den kraft och den uthållighet,
med hwilka den grånade åldringen kämpar för fin
mannaålders ideer.’ I den yttre politiken har
©lad-stolle hört till sredswäniterna. en fiende till krigen,
har han alltid under de tider han flått i fpetfen for
englands ftyrelfe, fökt bewara det goda förhållandet
till främmande makter.
För närwarande har icke det frifinnade partiet
makten i england, men ännu wärkar ©ladstone oför
truten och kraftfull för fina åfikter. <øan reser från ort
till ort, från sammankomst till sammankomst, och
för-fwarar med glänfande wältalighet fin fak. Sanfke
fkola wi ännu få fe den åldrige statsmannen foni för
ste minister i fpetfen för englands ftyrelfe.
Från ^Brasilien låta nnderrättelferna icke
fynner-ligen hugnefamma. rykten gå i ellropa, att det re=
publikaiifka partiet, hwilket war mifsitöjdt med den
solkwäiilige kejsaren och fördref denne, ej fknlle klmiui
uppehålla ordningen.
Flera uppror berättas hafwa utbrutit, och
myc-ket blod har flutit. Det är dock fwårt att ännu rått
bedöma förhållandena, ty de underrättelser, foni
fram-tränga till enropa, äro hwarandra mycket motstridiga.
Influensan, som »v nästan rasat ut hos oss, har
fortsatt sitt härjningståg genom hela enropa, och den
tyckes i wäftra delen af wår wärldsdel hafwa
upp-trädt mycket wåldfamt. I $paris t. ex. har den
flor-dat talrika offer, och äfwen De, som lyckligen
genom-gått sjukdomen, hafwa fått erfara, att den ej är
nå-gon lek. Afioeii i Amerika uppträder fjukdomen på
flere orter.
I Portugals hufwudftad fiisfabon ha nyligen
firats stora fester i aiilefenmg as den nye konungen
earl os 1:8 kröning. (Xe begynte med den
högtidli-gaste akt, då konungen inför de förfamlade cortes
(stån-derna) aflade ed på författningen. SOied handen på
9iya testamentet lofnnide han upprätthålla religionen,
blifwa författningen och lagarna trogen och förja för
nationens allmänna wälfärd. befolkningen i ^otngcil
har i allmänhet mycket wälwiÖigt emottagit fin nya
konung, ehuru wisserligen äfwen i detta land talrika
medborgare finnas, foni önfka afskaffandet af
koiulnga-dömet och införandet af republiken; huruwida de fkola
lyckas i sina sträswanden får framtiden ntwifa.
Från hemlandet.
Viborgsbladet ger offentlighet åt rykten, enligt
livlika landets nuvarande åldrige generalguvernör,
grefve Helden ej länge skulle komma att kvarstanna
på sin plats. Olika personer utpekas som grefve
Heldeiis efterträdare. I främsta rummet nämnas
general von Roop, f. ii. generalguvernör i Odessa, och
prins Peter af Oldenburg.
Storartade donationer hafva under den gångna
veckan gjorts i Viborg och Lovisa. I den förra
staden liar kommerserådets Vilhelm Rothes sterbhus skänkt
00,000 mark till olika välgörenhetsinrättningar. I
den senare liar genom konsul A. Björksten donerats
en summa af 15,000 mk att användas till förskönande
af den s. k. kvarnåseii, hvilken utgör Lovisas
vackraste utsiktsplats. Såväl stadens egna innevånare
som de många hundra badgäster, hvilka årligen
besöka den, skola säkert glädja sig åt de försköningar,
som nu varda en möjlighet.
Fröken Maria Charlotta Olander, som den 21
december härstädes afled, hade upprättat sitt
testamente till förmån för vanföra och sjukliga, fattiga
barns vård och skötsel. En gård och en större summa
penningar konima därigenom stadsfullmäktige att for
nämda goda ändamål förfoga öfver.
* *
*
Folkmängdsförändringar i når/ra städer i Finland
år 1889.
Ökning. Minskning. Summa.
Helsingfors..........3,067 — 56,966
Tammerfors..........928 — 19,029
Åbo......... 888 — 28,751
Viborg:..............469 — 34,195
Vasa ................366 — 9,383
Kuopio..............360 — —■
Uleåborg............299 — 12,462
Björneborg..........283 — 9,685
Kotka................168 — 3,263
Borgå................158 — Öfver 4,000
Ekenäs..............106
Jyväskylä............94 — 2,565
Nystad................66 — 3,874
Willmanstrand ... 55 •—■ 1,278
Kristinestad..........16
Jakobstad............11 -— —
Tavastehus..........5 4,571
Gamlakarleby .... - 9 —■
Lovisa................— 13
Fredrikshamii .... — 28 2,085
Nykarleby............— 34 1,015
Uppgift å uppbörden vid Helsingfors tullkammare
år 1889.’
Tullmedel......9mfi 5,218,673: 41
Sjofartsafgift....... 156,485: 8
Sågningsafgift .... „ 62,549: 87
Båkafgifter...... „ 78,637:42
Nederlagsafgift ... „ 18,039:44
Bevillningsafgift ... „ 252,956:41
Diverse medel .... „ 2,798: 74
Summa 5,790,140: 37
* *
Dalsbruk i Kimito har för 1,150,000 mark
blifvit försåldt till ett inhemskt bolag, bestående af
herrar U. Palniu, A. F. Böckennan ocli M. Alin från
Helsingfors samt handelsfirman F. 1. Mandellof & C:o
i Ekenäs. Bruket tillträdes den 1 mars och torde
längre fram på våren åter sättas i gång.
* *
*
Finland på utställningen för teknisk undervisning
i Petersburg. Uti flere ryska tidningar, bl. a. den
mot vårt land vänligt stämda Novosti (= nyheter)
hafva ingått särdeles fördelaktiga uttalanden om de
arbeten, som Finland sändt till utställningen. Novosti
skrifver, bland annat:
..I likhet med själfva landet, som med en nykter
och arbetsam befolkning, välordiiadt och läskunnigt,
dock ej glänser ined utmärkande framsteg inom
vetenskap, konst, industri eller handel, framstår den
finländska afdelningen såsom ett fullt välordnadt, ja
rikhaltigt och mycket intressant hörn af utställningen,
i hvilket nian är i tillfälle att beundra åtskilligt, lära
sig än mera, men hvarest å en annan sida icke linnes
nästan något sådant, som skulle förvåna ögat eller
förete något synnerligt anmärkningsvärdt i ett eller
annat afseende. Då ni betraktar de finländska
expositionsartiklarna, genotränges ni ofrivilligt af aktning
för ett folk, som gifvit sina skolor en måttfull nyttig
karaktär och tillämpat dem för lifvets alldagliga
behof, förbättrande detsamma därigenom småningom, men
beständigt i alla riktningar.
Afdelningen delas i följande grupper:
iiulustri-skolor, luindtvärksskolor, skolor for undervisning af
kvinnor i handarbete ocli väfnad, lärovärket för
undervisning i slöjd med pedagogiskt syfte, seminarier
för utbildande af folkskollärare och lärarinnor,
folkskolor och slutligen fältskärskolan, döfstums- ocli
blind-anstalterna."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:46:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/landostad/1890/0007.html
