Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
LAND OCH STAD.
N:o 10
I Norra Amerika liar sockerlönnen sitt hemland.
Den är ett resligt träd — ända till 100 fot högt —
och lämnar ett godt virke. Följden har blifvit, att
de fordom stora lönnskogarna till en stor del blifvit
uthuggna. Tillvärkningeu af lönnsockret är mycket
enkel. På fyra fots höjd från marken borras i
trädet flere hål, ur hvilka den söta saften nedrinner i
behållare. De 15 tappningsdagarna infalla under
vårens sex första veckor. Saften iukokas sedan på
enklaste sätt ocli lämnar en vara, soni prisas för sin
angenäma smak. Tillvärkningen af löiiiisocker uppgår
ungefär till 5,000 tons i Kanada och 20,000 tons i
Förenta staterna-
Ända till början af detta århundrade tillvärkades
socker uteslutande af de nu uppräknade växterna.
Men år 1747 liade tyska kemisten Marggraf upptäckt,
att rörsockret förekommer i rotknölen på åtskilliga
rotfrukter, främst i röd- ocli hvitbetan. En lärjunge
till honom anlade, 1797 nied understöd af preussiska
regeringen den första livitbetssockerfabriken i
Schlesien. Exemplet följdes, och i Frankrike tog den nya
industrin en liflig fart, då Napoleon I utestängde
Englands alla kolonialvaror från Europa. År 1833
tillvärkades i Frankrike redan 33,000 tons*) socker-
År efter år insågo landtbrukaren alt mer den
stora fördel betodliugen gaf dem; betorna stodo högt
i pris, ocli de utprässade rotfrukterna lämnade ett
värdefullt kreatursfoder. Stora fält upptogos af
hvitbets-plantor. Ensamt i Tyskland tillvärkades år 18G0
125,000 tons i 247 sockerbruk. Nu finnas i detta
land tre stora sockerfabriksdistrikt : 1) i
Rhenprovinsen, 2) i Schlesien ocli 3) omkring städerna Halle,
Magdeburg ocli Hannover. I Ryssland odlas det mest
hvitbetor i Klevska guvernementet ocli i Polen.
Öfriga länder förbigå vi liär ocli nämna några summor,
soni hänföra sig till hela Europa. I denna världsdel
tillvärkades
år 1885 . . 2,220,000 tons hvitbetssocker
„ 1889 . . 3,450,000 „
Af denna väldiga massa kom på Tysklands del
1,220,000 tons. Jordens hela produktion 1889
utgjorde 7,450,000 tons.
Hvad förbrukningen af sockret vidkommer, ses
det af följande tabell, att den varit i:
Australien på hvarje invånare årligen 40 kilogram
England „ „ „ .. 32 „
Förenta staterna „ ,. „ 19,2 „
Danmark „ „ „ 13,8 „
Frankrike „ „ .. 11,5 „
Finland ., „ „ 5 „
Ryssland „ ,. „ 4
Vi afsluta denna redogörelse med att nämna, det
till de två sockerfabrikerna i Finland ungefär 7,000
tons råsocker årligen inhämtas från Java,.
Follifkoletrådgårdar.
an har, och det med rätta, börjat inse wikken
as, att redan i folkskolorna bibringa den
pfi ilppwäxallde ungdomen tankar och kunskaper,
hwilka äro egnade att gifwa den en snnd och
god lifsriktning. Sålnnda lägges hos barnen grandenj
till mannens och kwinnans bli|wande karaktär.
2Bi wilja här nedan söka påpeka ett hittils
ty-wärr försllmmadt bildningsmedel, som gärna kunde;
wara förlagdt till folkskolan, nämligen
trädgårdsskot-sel. konstnären sramställer i särger på duken ett
wac-kert landskap; trädgårdsmannen framställer det i en
trädgårdsanläggning med leswande materiel: träd,
bil-skar, blommor och gräs. Dm blott till en början wid
hwarje folkfkola anlades en liten plantskola sör
upp-dragning as fruktträd, skulle barnen där simia ett
sör-ädlande nöje i akt på lediga stunder wårda de unga
plantorna och se dem uppwäxa och utweckla sig i
jäm-bredd med sig själfwa. Sämpligast torde hwarje barn
så på sin lott en eller twå trädplantor att wårda
un-der sin lärares öfwerinseende. Detta wärf skulle i
betydlig mån utbilda och fkärpa deras pliktkänsla.
@f-ter skoltidens slut kllnde barnen så medföra till sina
hein de af dem wårdade träden.
Sålnnda blefwe äfwen ntall någon kostnad
intres-set sör trädplantering spridt i wida kretsar. SUångett
hemmansägares gård, nit ostast en blåsig höjd utan
skydd och trefnad, finge ett inbjudande, hemtrefligt
ut-feende. Dch då träden slutligen bära srllkt, lämna de
*) En metrisk ton = 100 kilogram.
en rik ersättning för den ringa möda, som nedlagts
på deras wård.
.føärwarande trädgårdsförening har, fåsom af en
notis i tidningarna warit synligt, i en inlaga till
se-nätens jordbruksexpedition erbjudit sig att redan i wår
till folkskolor i södra delarna as landet kostnadsfritt
ntdela: 200 stydken färöigt uppdragna äppelträd af
pröfwade, härdiga forter, 500 bärbuskar, 1,000
fmult-ronplantor af ftorfrnktiga sorter, 1,000 kärnstammar
till äppelträd, 500 parkbuskar Och 500 mångåriga
blomsterwäxter sör kalljord. „Dln", heter det i nämda
skrifwelse, »hwarje skola erhölle 4 à 5 äppelträd, så
skulle 40 à 50 folkskolor denna gång tillgodoses, och
de öfriga wäxterlia kilnde proportionswis bland dem
fördelas". Afwen erbjuder föreningen på fanima gång
att åt fkollärare och lärarinnor lämna kostnadsfri
un-derwisning i ympning och okulering af fraktträd falnt
deras beskärlling och wård. Gsn början är sålunda
redan gjord, och några hinder böra wäl icke möta sör
utförandet af den goda planen.
Fruktträden fordra icfe häller ftort utrymme
ini-der uppdragningstideii. fàärnftamniarlia skolas
wän-ligen i rader med 1V2 sots afftånd från hwarandra
i raden och 21/2 fot mellan raderna, en liten
land-bit wore altså nog sör en dylik plantskola, och att
upplåta en del af jorden för nälnda ändamål innebure
ju icke så synnerligen stor uppoffring. Kunde äfwen
därjämte plats beredas åt några bärbuskar och
blom-plantor samt ett kwarter, besådt med några slag af
de allmännaste och nyttigaste kökswäxter, hwarigenom
kännedom om deras odling och anwändning komme
mer än förllt allmogen litt del, så wore jn härmed
en sullständig solkskoleträdgård inrättad titt allmän
nytta och prydnad.
3-
Drädet stod färdigt med blad och med knopp. •—
Skatt jag dem ta’? — sad’ srosteli och höjde sig opp.
9?ej, käre, låt dem stå
Dils blomstren sitta på,
83ad trädet och skals ifrån rot och till topp.
Drädet sid blommor och fågelskaran kwad. —
Skatt jag dem ta’? — sad’ windén och skyllda’ åstad.
9lej, käre, låt dem stå
Dils frukter sitta på,
23ad trädet och skälfde i blomster och blad.
Dch trädet fidC frukt under fommarfols glöd. —
Skall jag dem ta’? — fad’ flickan, så ung och så röd.
Ia, kära, du kan ta’
Så många du witt ha’.
Sad’ trädet och grenen den bugande bjöd.
SBjörnstierne–$jörttson.
38åra nya ntått orh røikter.
ii.
9Jktersystcnlet. För hwarje slag af mått finnes
förft en grundenhet. Desfa grundenheter äro följande:
för längdmått.......rnctcr
för ytmått........ar
för rymdmått.......liter
för wikt.........grant.
De större måtten äro jämt 10, 100 eller 1,000
gånger större än grundenheten, och deras namn bildas
nr grundenheternas genom alt sranisör dessa foga
tilläggsorden
deka, fom betyder......tio
hekto, „ „ ......hundra
kilo, „ „ ......tllseli.
De större längdmåtten äro således:
dekameter = 10 meter
hektometer = 100 meter = 10 dekameter
kilometer = 1,000 meter = 10 hektometer.
De större ytmåtten:
de kar = 10 ar
hektar = 100 ar = 10 dekar
enheten kiloar begagnas icke.
De större rymdmåtten åter:
dekaliter = 10 liter
hektoliter = 100 liter — 10 dekaliter
kiloliter eller kubikmeter (såsom den uteslutande
kattas, emedan den är = en tärning eller „kilb", hwars
alla kanter äro 1 llieter långa); den är = 1,000 liter
= 10 hektoliter.
De större wiktsenheterna slutligen:
dekagram = 10 gram
hekto gr aln — 100 gram — 10 dekagram
kilogram = 1,000 gram = 10 hektograni.
De mindre måtten utgöra åter jämt 1/l0, 1/l00
och Vlooo °f grundenheterna d. w. s. det går jämt
10, 100 eller 1,000 af dem på grundheten, och deras
namn bildas ur grundenheternas genom att framför
dessa foga tillaggsorden:
bcci, som betyder . . . tiondedels
centi, „ „ ... hundradels och
milli, „ „ ... tusendedels.
De mindre längdmåtten äro sålunda:
decimeter = Vio meter
ccntimetcr = Vioo meter = Vio decimeter
millimeter = Viooo meter = Vio centimeter.
Af de enligt ofwanstående regel bildade mindre
ytmåtten begagnas blott centiaren, hwilken dock
wau-ligen kattas kluadratmeter, emedan den är = en ruta,
hwars alla fidor äro 1 meter långa.
De mindre rymdmåtten äro:
deciliter — Vio liter
centiliter = Vioo liter = Vio deciliter
inilliter = Viooo liter = Vio centiliter.
De llliildre wiktsenheterna slutligen:
decigram = Vio gram
centigram = Vioo 9tam = Vio decigram
milligram = Viooo gram = Vio centigram.
Utom det enkla förhållandet mellan de olika måtten
af fallima slag, utmärker fig emellertid metersystemet
ännu därigenom, alt grundenheterna för de öfriga
måttslagen äro härledda ur grundenheten för längd
— metern, hwarför denna äfwen gifwit hela
syfte-met dess namn. Sålunda är
1 liter lika nied rymden af en tärning etter s. k.
kub, hwars alla kanter äro jämt Vio tnetcr eller 1
decimeter långa.
SBiktenheten 1 kilogram är åter lika med
wik-ten af 1 liter rent, 4 grader warmt wattell.
1 ar är slutligen ytan af en nita etter f. k.
kwa-drat, hwars sidor äro 10 meter långa; den innehåller
således 100 kwadrater med 1 meters sida eller s. k.
kwadratmeter.
Sedan wi sålunda redogjort för de metriska
mått-enheterna och huru de sörhålla sig till hwarandra,
skola wi här för större öfwerfkådlighets skutt i eli
ta-bett skriswa upp dem as dessa mått, som allmännare
begagnas i handel och wandel, med angifwande af huru
deras benämningar i fkrift riktigafk knnna förkortas.
Längdmått.
Fullständigt Kan förkortas
namn i skrift till
millimeter......mm
centimeter......cm
decimeter......dm
meter........m
kilometer......km
1 cm = 10 mm; 1 clm = 10
cm; 1 m = lÖ dm; 1 km
= 1000 m_
Rymdmått.
Fullständigt Kan förkortas
liamn i skrift till
centiliter......cl
deciliter......dl
liter.........I
hektoliter......hl
kubikmeter......m3
1 dl = 10 cl; 1 1 = 10 dl;
1 hl = 100 1; 1 in3 = 10 hl
Ytmått.
Fullständigt
namn
Kan förkortas
i skrift till
kvadratmeter .... m 2
ar..........a
hektar........ha
kvadratkilometer . . km
1 a
= 100 ms; 1 ha = 100
1 km2 = 100 ha
Vikter.
Fullständigt
namn
Kan förkortas
i skrift till
gram.........g
kilogram.......kg
1 kg = 1000 g
Utom dessa metriska mått och benämningar har
wår lag om metersystemets införande dessutom
till-låtit anwändlüngen af några andra, där uppräknade
namn och måttenheter, hwilka dels påminna om de
gamla enheternas namn dels stå i mindre enkelt
för-hållande titt de metrifka grundenheterna. —
£ärige-nom bli dessa tillskotlsmått och namn emellertid högst
olämpliga, då de så lätt killilia niedsöra förwäxlingar
och misssörstånd och bidraga att hålla minnet af de
gamla måtten wid lif, ehilru desfa för sakens bästa
borde så snart som möjligt glömmas bort, alldeles
såsom de gamla myntena skittingen och plåten redan
glömts bort hos oss. — Därför är det bäst och
re-digast att, såsom äswen wi gjort, tala om och
an-wända blott de rent metriska måtten, som dessutom äro
de enda, hwilka wärkligen kunna sägas wara gångbara
i alla länder eller hwad man kallar ,internationela".
21. 91.
"4U"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
