Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 16
Helsingfors den 42 April
1890
LÄND oce STÄD.
•m
ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN
Prenumerationspris:
kör helt år................3 mk 50 penni.
„ halft..................2 „ -
kvart ..................1 „ 25 „
==––––– -S»
Prenumeration
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden IS, Laurents tidningsdepot, Nya vattenserveringen,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan 8 samt Sörniis apotek.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt å tryckeriet Helenegatan 5.
Märk! Postafgifterna och ersättning för
hembär-ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
UTGIFVARE:
Doktor P. NORDMANN
[träffas i byrån 11—12, Skilnaden 15. Telefon 622].
MEDARBETARE:
Magistrarna E. LAGUS och K. LINDSTRÖM.
Tidningen utkommer hvarje
onsdag.
ff
Lösnummer à 10 penni.
p-gf-
Johan Arrhenius.
M^leii bild vi här återge visar oss de ädla dragen
(jr^ af eii af nordens största söner, Johan
Arrhenius, hvars välsignelsebringande värksamhet
ej blott i riklig niån kommit hans fosterland på
andra sidan Bottenhafvet till godo, utan äfven
väsentligen bidragit till att höja odling ocli välstånd i
Finlands vida bygder.
I början af detta århundrade stod jordbruket
i norden i allmänhet på eii låg, ofullkomlig
ståndpunkt. Far och farfar gödslade och plöjde, sådde
ocli skördade hemåkern, höggo och brände sin svecl
samt sådde råg i askan på samma enkla,
bepröfvade sätt, som deras förfäder det gjort i många
led, utan att vidtaga några förändringar
i brukniiigssättet. Att något lämpligare,
mera inkomstbringande sätt för jordens
skötsel kunde finnas, kom ingen att tänka
på, utan var landtmannen nöjd med det
lilla jorden gaf honom för lians möda. Han
blandade esomoftast bark i brödet, då den
flitigt påhälsande, objudna gästen frosten
rest af med en del af skörden, men gjorde
föga för att få frostömheten att vika genom
en duglig dikning.
Sådant var jordbruket, då Johan
Arrhenius den 17 september 1811 föddes i
sydöstra Sverge. Sina första år tillbragte
Johan i hemmet ute på landet, där han af
sin far, soni var landtbrukare, redan tidigt
iiivegs i ett gammaldags landtbruks
hemligheter. Kommen till skolåldern, sändes
den unga Johan till Eksjö skola och
sedermera till Linköpings gymnasium, därifrån
han år 1S30 blef student i Upsala. Redan
iinder början af sin studietid visade han
ett lifligt intresse för naturvetenskaperna
ocli bland dem särskildt växtläran, i
hvilken vetenskap han handleddes af nordens
då största botaniker Elias Friis. År 1S39
aflade Arrhenius med utmärkelse
kandidatexamen samt utnämdes 1S40 till docent i
botanik vid Upsala universitet. Efter att
i några år ha skött professionen i botanik
vid detta universitet, blef Arrhenius 1848
utsedd till föreståndare för Ultuna
landtbruksinstitut i närheten af Upsala. Denna
befattning innehade lian i flere årtionden,
ocli ingöt därunder genom sin utmärkta
lärareverksamhet intresse för jordbruket
hos de många unga landtman, som besökte
institutet.
Men det var ej denna hans utmärkta
ledning af Ultuna jordbruksinstitut, som
bidrog till att förskaffa lioiiom det vackra
namnet „det nordiska jordbrukets fader", soni ej
mera lians stora, mångsidiga författareverksamhet.
Jämte det professor Arrhenius 1859 utgaf sitt goda,
af laiidtbruksakademin med dess stora guldmedalj
prisbelönta arbete „Handbok i svenska jordbruket",
5 stora upplagor, samt 1866 den
T■asrr
korta ocli praktiska Landtbrukspraktika^ riktades
den nordiska jordbruksliteratureii med ej mindre
än 29 små lättfattliga ströskrifter. Alla dessa värk
vittna om författarens djupa och mångsidiga
kunskaper i jordbruket, hvarjämte den lätthet ocli
ledighet, med hvilken professor Arrhenius visste
uttrycka sig, göra dessa arbeten tillgängliga för en
och hyar intresserad jordbrukare.
Oin ock professor Arrhenii
författarevärksam-liet nästan uteslutande varit egnad åt det svenska
jordbruket, har likväl den likhet, som i
jordbruksförhållandena råder mellan de skilda länderna i
norden, gjort att hans arbeten varit af särdeles stor
nytta för den finska landtmannen, hvarför samtliga
af professor Arrhenius utgifna skrifter i talrika
exemplar funnit väg till Finland. Äfvenså hafva alla
hans arbeten utgifvits på finska språket, samt de
hvilket nu sett
JOHAN ARRHENIUS.
små ströskrifterna blifvit spridda vidt omkring af
vårt lands hushållnings- och landtbrukssällskap, så
att numera ingen landtbrukare hos oss torde finnas,
som ej gjort bekantskap med Johan Arrhenii värk
och dragit nytta af de goda läror, han på sitt
lättfattliga ocli klara sätt gifvit åt nordens landtman.
Det är därför vi med tacksamhet blicka iipp till
denne det nordiska jordbrukets välgörare, det var
därför Finland äfven djupt deltog i den sorg, soni
spriddes med underrättelsen oni professor Johan
Arrhenii frånfälle den 5 september sistlidna år.
E. A.
IfC
28åra nya ntått od) wiliter.
ln.
äsareii känner således nu metersystemets
hufwud-y> drag. Såsom redan nämts anwändas
emel-* lertid ide alla af metersystemets måttenheter
lika ulydet i handel och loandel; de wiktigaste
samman-stälde wi i tabellen i söregående uppsats. 2Bi
skola nil försöka göra oss ett åskådligt begrepp
om deras storlek och börja därför med att
uppräkna de wiktigaste fall, där de fkilda
inåt-tell komma till ailwändniiig.
Sån g dm åt t. Det wiktigaste längdmåttet
år grundenheten metern. I meter uppmätas
tyg, band, rep och dylikt i bodarna, längden,
bredden od) höjden as byggnader od) rum,
afstånden på gården, åkern, ängen, bredbeii
af fund, farwattens djnp, fkotthåll 0. s. w.,
o. s. w. äJiiiidre längder, såsom kroppens,
husgeråds, wärktygs, smärre möbels
dimen-sioner angifwas wanligen i centimeter.
Decimetern od) millimetern anwändas
jäm-förelfewis sällan i det alldagliga liswet; ben
sistnämda dod sör ulydet små längder t. ex.
plåtars och metalltrådars tjodlek,
gewärskali-ber med mera dylikt. Kilometern är
wäg-måttet; man går bekwämtö kilometer i timmen.
ytmått. Mindre ytor, såsom t. ex.
golf-ytor, gårdstomter och dylikt uppmätas
wan-ligen i kwadrakmeter. Kwadratmetern är
äfwen eil enhet, efter hwilken arbetslön
be-räknas för målning eller brädbeslagning af
wäggar, stenläggning as gator med mera
dy-likt. Det mått, i hwilket mall angifwer
storle-ken af jordegendomar, åker-, ängs-, och
skogs-marker o. s. w. är hektaren.
Kwadratkilo-metern, det will säga en ruta, hwars alla
sidor äro 1 kilometer långa, begagnas för att
allgifwa storleken as hela länder. Finland
t. ex. upptager 375,000 km2.
■Jiymbmått. Det wiktigaste rymdmåttet
är griliibeiiheteil litern. Den är bet
egent-liga hanbelsmåltet, i hioilket t. ex. mjölk och
anbra wätskor uppmätas, ulilibre mängder
gryn med mera dylikt; decilitern aiiwändes för
mycket små mängder as dylika waror.
.£jek-tolitcrn är laildtmaiinens mått sör säd, ärter,
potäter och dylikt, fiskarens mått för
ström-llling, det mått, fom lämpar fig för tjänlhalibeln,
o. f. ro. Kubikmetern aiiwändes wid uppmätning af
wed och andra träwaror, jordarbeten, fartygs
drägtig-het o. f. w. Dekalitern begagnas sällan; i stället för
att säga t. ex. 2 dekaliter korngryn, säger man oftast
20 liter korngryn o. f. w.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
