Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 16
Helsingfors den 14 April
1890
LÄND oce STÄD.
lk ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MÅN
1.6) ®
Prenumerationspris:
för helt år................3 mk 50 penni.
„ halft „ ................2 „ -
„ kvart..................t „ 25 „
Märk! Postafgifterna och ersättning för
hembär-ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
UTGIFVARE:
Doktor P. NORDMANN
[träffas å byrin ii—12, Skilnaden 15. Telefon 622].
MEDARBETARE:
Magistrarna E. LAGUS och K. LINDSTRÖM.
Tidningen utkommer hvarje
onsdag.
jJ
’C.........." "*"’;£• •
Prenumeration
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden 15, Laurents tidningsdepot, Nya vatten serveringen,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan 8 samt Sörnäs apotek.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt å tryckeriet Helenegatan 5.
Lösnummer à 10 penni.
i _
T"§)C
fiider de sista femtio åren hafva storartade
framsteg gjorts på alla områden i vårt land, och
så mycket nytt föres ständigt fram af tidens
ström, att det gamla håller på att falla lir minnet.
Otacksamt är dock det folk, som ej bevarar
hågkomsten af de män, hvilka såsom banbrytare öppnat
vägar för det myckna nya och gocla, som kommit
nulefvande släkten till godo. Vi bygga jii på den
grund som våra fäder lagt. — Låt oss här kasta
en blick tillbaka ocli iippfriska minnet af en af
dessa nitiska, kunniga arbetare, som gjort vårt land
stor heder.
John Jakob von Julin
föddes i Uleåborg den 5 september 1787. Hans
föräldrar voro apotekaren Johannes Jiilin och
dennes inaka Albertina Karberg. Såsom gosse var
han elev på faderns apotek, reste såsom yngling
öfver till Uppsala och köpte såsom provisor
1811 iiniversitetsapoteket i Abo. På denna
ort gjorde sig Jiilin snart nog känd, ty af sin
fader hade han ärft en stor arbetslust,
iakttagelseförmåga och intresse för alt godt ocli
nyttigt. Och arfvet förvaltade han yäl.
År 1815 reste han första gången till
England, och där fans ofantligt mycket för
den vetgiriga iinga mannen att studera och
lära. Efter hemkomsten gnmdlade han 1817
i landet den första Bell-Lancasterskolan; i
sådana skolor, som efter sina grundläggare
buro detta namn, infördes metoden att äldre,
mera försigkomna elever (de s. k.
monitorerna) undervisade de klenare. Den nya
skolan bemöttes först med stor misstro, men
denna öfvervanns småningom, och lärovärket
fortbestod länge till gagii för tusenden af
elever. Åren 1820 och 1821 vistades Jnlm
utomlands ocli medförde från London sin
hustru Emilia Lindsay. [Efter hennes död
gifte han om sig 3 gånger.]
Han bosatte sig åter i Åbo. Där
öppnades den 4 januari 1823 den första sparbank
i Finland, och denna nyttiga inrättning var
ett värk uteslutande af Jiilin. Samtidigt
arbetade han för skeppsbyggeriets utveckling
och var med oin att ordna de första
ångbåtarnas i landet turer.
Ett nytt ocli stort värkningsfält öppnade
sig för Julin, då han 1822 tülhandlade sig
Fiskars*) bruk med Orijärvi kopparvärk. Han
sålde sitt apotek, som efter Universitetets
flyttning funnits i Helsingfors, och flyttade 1822
ut till bruket, som inom kort utvidgades genoin
inköp af flere nya lägenheter och införande af nya
arbetsmaskiner och arbetsmetoder. Arbetet vid flere
gainla grufvor lät Jiilin åter upptaga och anstälde
flerstädes malmletningar.
En tillförlitlig person liar uppgifvit för oss, att
Julin ej blott var ledaren af bärgvärksdriften och
*) Fiskars bruk, som anlades 1G49, kallades under
äldre tider Fiskers, Fiskiers och ännu år 1822 Fischjars.
eii kunnig jordbrukare, utan att han därjämte .var
sin egen ingeniör, byggmästare, trädgårdsmästare
o. s. v. Öfveralt var han själf med ocli fick
sålunda arbetet att gå raskt undan. Beställningar
på maskiner, gjutgods, jordbruksredskap m. ni.
inkommo ständigt i ökadt antal ocli gåfvo full
sysselsättning åt brukets 500 arbetare. Från 1830
började Fiskars finsmidesartiklar gå ut i handeln
ocli vunno genast det största beröm. Bättre
knifvar, saxar och skrinnskor kunde ej ens det gamla
England lämna. Den som skrifver dessa rader
kommer väl ihåg, hvilken bemärkelsedag det var, då
han första gången erhöll ett par Fiskars skrinnskor.
Då ljöd och än fortsättningsvis ljuder namnet Fiskars
i hans öron som det främsta adelsnamnet i den
finska industrins historia.
Men äfven jordbrukarena i vårt land borde
ined tacksamhet påminna sig Julin, t.y det var han
som till först anordnade en utställning af
jordbruksredskap, anordnade de första prof plöjningarna och
John Jakob von Julin.
införskref djur ai utländska boskapsraser. För sina
underkafvandes väl sökte den varmhjärtade
bruksägaren att på det bästa sörja; skolor, bibliotek och
läsesal stodo för dem ocli deras barn öppna.
Saknaden efter Julin var därför allmän och uppriktig
då han den 11 mars 1853 afled i Helsingfors.
Dessförinnan hade lian af regeringen fått
emottaga flere bevis på att man uppskattat hans
betydelsefulla lifsgärning; år 1835 erhöll han titel af
bärgsråd, och 1849 adlades han ocli inskrefs å rid-
darhuset under naniii af von Jiilin. — Porträttet,
soni är skuret i trä för vår tidning, framställer
Julin i lS40-talets civila dräkt.
"St
% nnkterhetsfrågan.
(Forts, srån 9J:o 13.)
•iQwlid förkunnar wekenskapen om rusdryckerna? ID
1) att alkohOln innehåller inga närande
äni-nen, till följd hwaraf den är obehöflig för kroppen;
2) att delt ej i minsta grad ens stärker
krop-pen, men wäl döfwar känslan af trötthet;
3) att den ej ökar, men wäl minskar
krop-pens wärlliegrad;
4) att också ett måttligt bruk af öl och win
betydligt fördröjer matsmältningen;
5) ott alkoholns alla märkningar
fram-kalla symptomer af slag;
6) att alkoholn ej har förmåga att med
ett hårstrå öka människans skarpsinnighek, men
wäl förmåga att fullkomligt förslöa den mest
begåswade människa;
7) att alkoholn är orsaken till alla möjliga,
såwäl kroppsliga soln andliga sjukdomar od)
alltid förkorkar människans lif;
S) att personer, hängifna rusdrycker, aldrig
kunnat hwarken i krig eller freb, i söderns
bran-ilande glöd, eller i nordens isande köld, uthärda
så mycket soln absolutister;
9) akk lusten för alkoholn från fädren
fortplanta fig på barnen;
10) att uti alla ritsdrycker ingår alkohol,
och att alkoholn är ett gist för kroppen
— se där hufwltdsilmmali af all!
(in bland alkoholils många märkningar
ön-skade jag ännu särskildt framhålla, såwida jag
förmodar, att densamma är mindre känb. Din
mon känner en person på pulsen, då hall står,
uppgår antalet slag i minuten wanligen till 74,
sätter sig samma person, minskas slagen till 70,
och lägger sig samma person, slår pulsen endaft
(14 slag.
Då aftonens timme manar oss ntt söka
nattens hwila, är detta förorsakadt däraf, att
hjärtat behöfwer ro. Under sömnen slår hjärtat
10 slag färre i minuten, detta gör, lmder
wan-liga 8 timmars ro, summa 5,000 slag. ffiib
hwarje hjärtslag utstötes V2 kwatter blod —
altså har under nattens hwilotimmar 312
kannor mindre blod blifwit af hjärtat ilr
hjärtkamrariia iltdrifwet. Alla weta, att sedan
hjärtat fått sin hwila, människan wid uppwaknandet
känner sig stark och pigg od) nied nöje går till sitt
arbete. £>elt annorlunda förhåller det sig med dem,
som tillbragt sill afton i ett dryckesgille! alkoholns
första bedrift är, att öka hjärtwärksamheken —
där-för förökas hjärtats slag hos rnmlaren imder
påsöl-jande natt med 15,000 slag; hjärtat går ej allenast
miste om sin liödwändiga hwila, utan får ämill
öfwer-anstränga sig; ej under då, att alkoholwännen wid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
