Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 16
Helsingfors den 16 April
1890
LAND oci STAD.
!k ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN
Vi -
Prenumerationspris:
för hell är................3 mk 50 penni.
„ hällt „ ................2 „ —
„ kvart..................1 ,, 25 „
T
Märk! Postafgifterna ocli ersättning för’
hembär-ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
jAJ_:_
UTGIFVARE:
Doktor P. NORDMANN
[träffas i byrän li—12, Skilnaden 15. Telefon 622].
MEDARBETARE:
Magistrarna E. LAGUS och K. LINDSTRÖM.
Tidningen utkommer hvarje
onsdag.
a
W
Prenumeration
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden 15, Laurents tidningsdepot, Nya vattenserveringen,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan 8 samt Sürnäs apotek.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i
pappersbuti-ken Skilnaden 15 samt ä, tryckeriet Helenegatan 5.
to Lösnummer à 10 penni.
fe ätj&i
Den nya isbrytaren,
som blifvit bygd å Bergsunds varf i Sverge, har nil
ett par veckor befunnit sig i vårt land. Med
undran och glad förväntan emotsågs dess ankomst.
Väl förestår ej nu för Mnrtaja något svårt värf,
men det kännes dock trygt att veta, att för
kommande hårda vintrar linnes ett medel att bryta
isarna, som pläga stänga våra hamnar. Helt säkert
kommer den nya båten att lyckas, ty så grof och
stark ser den ut. Då den ger sig i väg med 12
knops fart, utvecklar maskinen vid 80 skålpunds
tryck 1,300 hästkrafter. Den jättestora propellern
kastar om väldiga vattenmassor, hvilkas rörelse
söndersmular isen i den ränna skrofvet bildat.
Öfverstiger isen ej 9 à 12 tum går Miirtaja fram med
sakta fart och behöfver ej backa för att bryta sig
väg;’ Den tunga, långsluttande fören trycker ned
isen, ’och denna förmår ej skada fartygets tjocka
stålväggar.
Både på däck
och nnder däck
finnas många ting soni
förtjäna att skärskå- •
das. Under
kommandobryggan befinner sig styrhnset,
som innehåller
styrinrättning för
hand-och ångkraft. Akter
oin styrhiiset stå de
tvänne skorstenarna,
tvänne stora
lifbå-tar och två
isprain-mar, hvilka alla äro
placerade på galgar,
som höja sig sju fot
öfver däcket.
Närmast härtill
står aktermasten och
invid samt omkring
densamma en stark
ångvinch och
bog-serinrättningeii.
Genom
mellan-däcket kommer inan
förut uti
ankarspels-riimniet, hvarest ett
starkt ångspel
befinner sig; därifrån går
en rymlig gång
akter öfver, och på
styrbordssidan finnes
logement för elda-
rena samt på babords för fördäcksbesättningeu. På
det rymliga mellandäcket finnes vidare midskepps:
pann- och maskinkappor, kök ocli uppgången till
öfre däcket samt på båda sidorna en mängd hytter,
innehållande logementer och „mess" för
underbefälet, bekväma nedgångar till pannrummen, badhytt
samt diverse reserv- och bekvämlighetsrum. Längst
aktenit i styrbords-gången är ett stort rilm,
innehållande den väldiga centrifugal-punipen, som skall
hafva kraft att utpumpa omkring 1,200 tons vatten
ygXsXsTir
i timmen. Akteroni alt detta är befälhafvaren hytt,
fem passagerarehytter med fyra liggplatser i hvarje
och en stor salong med fjorton liggplatser samt
längst akterom denna ett rum. Uti detta rum är
plats för fartygets svåra hampkabel. — Mångt och
och mycket funnes nog än att uppräkna, men det
anförda må vara nog. — Vår bild framställer
Miirtaja, då deii bryter sig väg in till södra hamnen
i Helsingfors.
Ett minne lör dagen.
xjenom sammankallandet af 1863-års landtdag
C*- blef en af det finska folkets käraste
önskningar uppfyld. Den ädle oclThögsijinade Alexander
II, som med skäl i sitt trontal kimle säga-: • „Ingeii
ISBRYTAREN MURTAJA.
handling från Min sida kan hafva stört det
förtroende, som bör äga rum mellan Regent och folk",
liade återupplifvat Finlands själfstyrelse. Öfver 50
år liade förflutit sedan Finlands ständer
sammaii-trädt, och många betydelsefulla frågor, som under
denna tid ej kunnat afgöras utan folkets hörande,
skulle nu vid stundande landtdagar upptagas.
Deii kanske mest viktiga var frågan om
landtdagens sammansättning och om ordningen för dess
förhandlingar. Vårt land hade visserligen sitt från
den svenska tiden ärfda statsskick, men de nya
förhållanden, i hvilka det inträdt genom föreningen
med Ryssland, kräfde att eii ny landtdagsordiiiiig
utarbetades. Ständernas i denna riktning uttalade
önskningsmål vunno kejsarens och storfurstens
bifall, och en grnndlagskoniité nedsattes för att
uppgöra en fullständig landtdagsordiiing. Härvid ålades
komitén att främst taga hänsyn till de föreskrifter,
som funnos i äldre riksdagsordningar.
Deii tillsatta komitén fullgjorde sitt värf, ocli
vid 1867 års landtdag öfverlämnades som N:o 1
bland de nådiga propositionerna förslaget till ny
landtdagsordiiing för Finland. Såväl inom
utskottet som inom de skilda stånden blef propositionen
noggrant genomgången och afhandlad. Man såg
sig visserligen tvungen till några smärre ändringar,
men bemödade sig dock allvarligt om att utjämna
möjliga meningsskiljaktigheter, på det att ej den
viktiga frågan skulle uppskjutas. Man visste att
det här gälde ett beslut af betydelse icke endast
för stunden, iitan
för kommande
släkten, och säkert
uttalade landtdagsman-iieii Keto i
bondeståndet allas tankar,
då han efter frågans
slutbehandling
yttrade: „L)å
bondeståndet nu slutat
behandlingen af den
nådiga propositionen
angående ny
landtdagsordiiing, har jag
begärt ordet för att
uttrycka clen glädje
ocli djupa
tacksamhet, hvaraf mitt
hjärta är uppfyldt, vid det
jag ser Finlands
konstitutionella lif och
utveckling vara
grundade på en lag, soni
icke kan annorlunda
än efter
samstämmigt beslut af bägge
statsmaktema
ändras och upphäfvas".
Den af ständerna
antagna lagen blef
icke genast af
monarken stadfäst, men
slutligen den 16 april
1869 meddelade
landets offentliga tidningar, alt lians Majestät doyen
förut undertecknat deii nya grundlagen.
Med jublande gläclje mottogs denna
underrättelse öfver hela landet. Fester ocli illuminationer
anstäldes på många orter. Till fullo förstod inan
uppskatta betydelsen af eii regerings-handling, soni
för Finlands folk möjliggjorde deltagandet i
lagstift-ningsvärket ocli därmed till utveckling ocli
framåtskridande på alla områden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
