Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 19 Helsingfors den 7 Maj 1890
LAND och STAD.
ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN
Prenumerationspris:
| för helt år | 3 mk 50 penni. |
| „ halft „ | 2 „ — |
| „ kvart „ | 1 „ 25 „ |
Märk! Postafgifterna och ersättning för
hembärningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
UTGIFVARE:
Doktor P. NORDMANN
[träffas å byrån 11—12, Skilnaden 15. Telefon 622].
MEDARBETARE:
Magistrarna E. LAGUS och K. LINDSTRÖM.
Tidningen utkommer hvarje
ONSDAG.
Prenumeration
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden 15, Lanrents tidningsdepot, Nya vattenserveringen,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan 8 samt Sörnäs apotek.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt tryckeriet Helenegatan 5.
Lösnummer à 10 penni.
Bref från Kotka.
Herr Redaktör!
Er anhållan att af mig — såsom varande
gammal Kotkabo — erhålla några upplysningar
angående bilden från vår stad, går jag härmed gärna
att fylla.
Bilden föreställer endast en del eller rättare
hälften af den såkallade Gamla eller Kotka-sågens
i Kotka brädgård. Sågen till höger och andra
hälften af brädgården synas ej. Denna såg äges
af ortens driftigaste och mest energiska affärsman,
kommerserådet Carl Henrik Ahlqvist, som jämte
handelsfirman W. Gutzeit & Comp., voro de första,
hvilka begynte drifva industri i Kotka. Nämda såg
uppfördes 1870 af vår kunnige ingeniör F. A.
Collin, hvilken sedermera uppfört flere andra stora
sågar i Finland och Ryssland. Sågen arbetade med
6 ramar intill dess den, jämte hela brädgården, af
vådeld, framkallad troligen af gnistor från någon
ångbåt, uppbrann i
september 1879. Skadan uppgick
till emellan 2 à 3 miljoner
mark och drabbade mest
utländska assuransbolag.
Sågen uppfördes emellertid ånyo
af ingeniör Collin i
förbättradt skick och till det yttre
och inre vida prydligare än
förut. Flere utlänningar ha
varit hit resta för att bese
nämda såg, som arbetar
särdeles lätt och ledigt. Å
brädgården, hvaraf som sagdt
endast hälften synes, finnes
för närvarande emellan 7 à 8
tusen standert sågade
trävaror, färdiga att utskeppas
till utlandet. De sex ramarna
såga, då alla äro i gång,
1,600 stockar i dygnet.
Brädgården omgifves af
Kotka stads ypperliga hamn,
där till och med en gång,
för ej så länge sedan, 160
fartyg samtidigt kastat ankar
för att inlasta bräder och
plankor. Omkring 20
bogser- och mindre
passagerarebåtar besöka dagligen under
seglationstiden nämda hamn. Redan nu råder lif
och rörelse på alla håll och än mera väntar man,
när Kotka-banan blifvit färdig. Väster om Kotka
holme finnes en annan hamn, där vattendjupet
invid de projekterade kajplatserna utgör 30 à 40 fot.
Denna hamn kallas Kejsarhamnen, emedan Hans
Majestäts villa är belägen i dess innersta bukt, där
Langinkoski grenen af Kymmene-älf utmynnar och
den kejserliga eskadern hvarje sommar under DD.
MM. besök å Langinkoski ligger förtöjd. Till denna
djupa hamn bygges ett bispår från Kotka-banan
för export och import från och till Savolaks.
I bakgrunden å bilden ser man otydligt ytterst
till höger konturerna af Halla holme, där Halla
Aktiebolag har sin 5-ramiga såg. Denna holme,
med sina vackra planteringar vid stränderna och
sina kajbyggnader, företer i den mörka hösten en
storartad anblick, då flere elektriska båglampor
upplysa stränderna, karaktärsbyggnaderna och själfva
den arbetande sågen.
Omkring den å bilden synliga hamnen finnas
8 stycken sågar med tillsammans 36 ramar, hvilka
anses såga 125 stycken stockar per ram om dagen,
beräknadt efter 12 timmar arbetstid. Ej under då
om Kymmeiie-flötningsbolag, som drager försorg
om flötningen af stock till alla dessa sågar, hvarje
höst får fira för sina arbetare såkallade miljonkalas,
d. v. s. då en miljon stock nedflottats, tillställer
bolaget för sina arbetare en liten uppfriskningsfest,
som efter intagna förfriskningar slutar med dans.
 |
| FRÅN HAMNEN I KOTKA. |
Å bilden synes vidare å bärget till höger
„Universal Gardens“ kafé med sina prydliga och svala
verandor och längre fram strax därinvid skymtar
taket af „Hotel Skandia“ (det sistnämda är ett
sommarvärdshus i villastil i 2 våningar), där de flesta
resande, medan båtarna lasta i Kotka, samspråka
med sina vänner bland de glada Kotkaboarna.
I Kotka stad och dess omedelbara närhet
finnas för närvarande följande industriela inrättningar:
8 sågar, 2 fartygssliper, 1 mekanisk värkstad, 1
gjuteri, 2 större mjölgrynkvarnar, 1 ångsnickeri, 2
glasbruk, 2 tegelslagerier, 1 träsliperi och 2
garfverier. Vid dem finna några tusen arbetare daglig
sysselsättning. Nya fabriker äro under görningen
och torde väl stå färdiga nästa år.
E.
Om trikiner och trikinsjukdom.
För Land och Stad af O. A—n.
År 1835 upptäckte engelsmannen Owen denna
för människan farliga parasit[1] i köttwäfnaden
af en man, hwilken aflidit på ett sjukhus,
såsom man trodde, i nerwfeber. Först år 1860 fann
emellertid professor Zencker i Tyskland, att trikinen
är orsaken till en särskild sjukdom hos människan och
en del djur, den s. k. trikinsjukdomen, hwilken sedan
dess kräft många offer. Genom sin egendomliga
utwecklingshistoria och sin farlighet påkallar trikindjuret
i hög grad wårt intresse; i det följande wilja wi
egna den wår uppmärksamhet.
Trikinen hör till spolmaskarnas släkte; den födes,
utwecklar sig och dör i tarmkanalen och köttet af
människan och wissa däggdjur, hwilkas wätskor tjäna det
till näring. Oaktadt den således lefwer på högre
utrustade djurs bekostnad, har den mycket stora
swårigheter att bekämpa för att kunna tillwäxa och
fortplantas, såsom wi strax skola
finna. Detta är lyckligt för
människan, ty äljes skulle den
farliga trikinsjukdomen wara
mycket wanlig.
Låtom oss nu följa med
trikindjuret under de olika
skedena af dess utweckling på dess
wandring genom människo- och
djurkroppen.
Det födoämne, hwarmed
trikinen kan införas i
människans kropp, är fläsket. I
trikinhaltigt swinkött ligga de
för blotta ögat knapt synliga
djuren antingen fria, eller
omgifna af en tunn säck eller
kapsel, uti själfwa
muskelfibrerna, d. w. s. i de trådfina tågor
hwaraf köttmassan består. I
denna form benämnas
trikinerna muskeltrikiner. Så
snart köttet, som innehåller
desamma, genom förtärandet
inkommer i människans
tarmkanal och där undergår den
wanliga förwandlingen, blifwa
trikinerna fria och tillwäxa hastigt.
Inom ett par dagar hafwa de
utwecklat sig till fullt utbildade
han- och hondjur, hwilket sker utan synnerligt men för
den människa, som ofriwilligt hyser dem. Dessa
fullwäxta djur kallas tarmtrikiner; de uppnå en längd
af 1—2 linjer och äro således synliga för blotta ögat.
Inom tarmkanalen sker äfwen fortplantningen.
Inom 5 dagar efter förtärandet af det trikinhaltiga
köttet ger hondjuret upphof åt lefwaude ungar eller
larfwer, hwilka äro ytterst små och uppkomma i
ofantlig mängd. Detta kan man förstå däraf att 500
[1] Med parasiter menas djur eller wäxter, hwilka lefwa
på andra djurs och wäxters bekostnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:46:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/landostad/1890/0075.html
