Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 27
LAND OCH STAD.
87
^erättelfe
öfwer Södcrknlla jordlmtkéskolaå warkfamhet wither
lftfearct 1889.
o-jltt^id årets början woro 21 lärlingar (16 sria
^sip 5 betalande) inskrifna, af hwilka dock twänne
af uppgifna sjukdomsskäl och oförmåga titt»
lätos lämna skolan. I deras ställe emottogos twänne
frilärlingar från den 7 januari, hwarefter alla
kwar-ftodo titt den 19 oktober, då årsexamen ägde rum och
12 lärlingar afflutade sin kurs. As årets lärlingar
woro 3 hemma srån Snappertuna, 4 från Sibbo, 2
från helsinge, 2 från Siljendal, 2 från Dhusby, 1
från Strömfors, 1 från SBorgå, 1 från Staris, 2 från
Sjundeå, 1 fråll Kyrkslätt, 1 från SBiborg, 1 från
Sßafa, och woro 15 föner till ägare af jordbruk, 3
söner till torpare och 3 söner till säd er af andra
yr-ken, saml hade 3 besökt lyceum, 15 folkfkola och 3
ambulatorifk skola etter åtnjutit priwat underwisning.
Den 1 nowember infunno fig 15 nyantagna
lär-lingar af 27 sökande, srån hwilken tid antalet lärlim
gar blef 24, 18 fria och 6 betalande. Omedelbart
efter examen den 19 oktober, fom öfwerwarades af
fkolans inspektor agronomen herr I. Iernström och
ett antal intresserade landtmän srån trakten, fingo 12
lärlingar emottaga afgångsbetyg, däri deras flit och
uppförande witsordades berömligt med undantag för
2, hwars uppförande bedömdes en grad lägre. Afwen
de titt följande året kwarftående lärlingarna hade
be-flitat fig om god flit och godt uppförande, hwarför
den fedwanliga gratifikationen 40 finska mark
iltde-lades åt en hwar af l:sta och 2:dra årsklassens
or-dinarie lärlingar, med askortning likwäl för de twå,
fom ej iakttagit i allo god flit och goftt uppförande,
hwad fålnnda frän gratifikationerna afkortades
an-wändes i stället till twänne pris, ett l:a å 20 mark
och ett 2:a å 10 mark, som utdelades wid en i
sam-band med examen wärkstäld profplöjning.
Af de utdimitterade lärlingarna gid en för att
öfwertaga ledningen af sin faders landtbruk, 9
emot-togo anställningar som arbetsledare och twänne bleswo,
dets genom wärnepliktsskyldigheten och dels af andra
orsaker utan anställningar.
hälsotillståndet war godt, tils insluenja-epidemin
inträffade, hwilken sjukdom dock aflopp utan några
fwåra följder för patienterna.
Dill julhälgen hemförlofwades alla lärlingar på
twänne weckor och titt påfkhälgen på en wecka.
Underwisningen, fåwäl den teoretifka fom
prakti-ska, har handhasts as samma lärare och ester samma
plan som tidigare i enlighet med skolans reglemente,
©medan en repetitionskurs ansetts wara nödwändig,
har något mer än 100 timmar därtill anwändts
ut-öswer den tid skolans reglemente sör den teoretiska
underwisningen förefkrifwer. Från den 1 nowember
öfwertogs ledningen af de praktiska åkerbruksarbetena
as agronomen herr ©iistas Diewenkorn.
I tur hafwa lärlingarna deltagit i fkötfeln af
ko-, swin-, och häststallen, i smörberedningen, i slöjd
och smide, i tittwärkning as dräinrör, i trädgårdens
un-derhåll, samt hafwa lärlingarna hufwudfakligaft
wärk-ftält och turwis ledt alla arbeten, font erfordrats för
erhållande af nedanstående skörd.
slreai.
t:nid.
Utsäde,
t:nr. -ö
Total=
skord.
t:nr.
Skörd
per
tunn=
land.
SS
fpöstljroete...... 2,5 2 — 23 — 9,2 11,5
9tåg, manlig’) . . . 16,39 10 — 151 — 10,07 16,6
SÖlidsommarråg ... 5,o 3 — 22 — 4,4 7,3
Æorn......... 5,8 5 22 45 7 7,8 7,8
Sasre o. blandsäd . 84,46 98 15 842 26 — —
Slrter......... 3,60 3 — 22 — 6,o 7,3
potates....... 7,25 55 — 585 — 80,6 10,6
SSetor 0. morötter . 2,5 — — 270 — 108 —
Kålrötter....... 2,0 – 302 — 150 —
Sin.......... 0,25 — 7 6SS — —
fcösrö*)....... 8,00–— — —
©rönsoder3)..... 3,5 4 22 600 SS 170 SS —
Ddkadt t)b...... 91,4 –13,900 SS 153 SS —
Ddlodt bete.....| 47,25 — — — — —
®äras 1,4 tunnland 28 kappar utsäde blef skördad
grönt å kärrodting.
!) ©i rengjordt — skörd circa 70 SS.
3) 600 SS tort.
Inom kobesättningen inträffade ännu under första
hälften af året fem fall af kastning, men intet under
senare hälften, hwarför det är att hoppas, att
kast-ningsepidemin här upphört, hälft korna i allmänhet
wifat fig mera trefna detta år än under de närmast
söregående åren.
hela mjölkaskastniiigen utgjorde 73,128 kilo etter
28,184 kannor, hwaraf 11 styckeli utmönstrade kor och
instälda kwigor lämnat 4,312,7 kilo (1,659 kannor)
od) 39 ftyden kor (mjölkande kwigor och gallkor
in-beräknade) hade lämnat 68,816,3 kilo (26,468 kannor)
fom i medeltal gör 1,764,5 kilo (678,7 kannor) per
ko. SRjölken har behandlats enligt islnetoden;
gräd-den har förarbetats titt fött fmör, soln förfälidts titt
Petersburg; fkummjölken afsattes i Helsingfors eller
har däraf en ringa del anwändts för swinen, as hwilka
underhållits ett antal as 17 styden.
Under året har skolan haft förmåneli blifwa
in-fpekterad af herr guwernören ^jalmar palin od) af
skolans inspektor herr agronomen Iohannes Iernström.
Söderkiltta jordbruksskola i sebruari 1890.
eatl 9Ht)tftcit.
Den gamle lotsen, IY,
Berättelse af Amanda Kerkstedt.
,tt glädjerop från nior Inga afbröt oss. Hon liade
slutat halsduken. Hon kom fram för att knyta
den på honom.
„Du är inte rädd for mig mer", sade Matts. Hon
smålog och såg upp på honom som ett belåtet barn.
„Nej", sade hon, „inte när du är unga Matts
med röda halsduken".
„Du behöfver aldrig vara rädd mer, Inga. Jag
skall aldrig mer göra dig något ondt."
Han böjde fram hufvudet och hon knot halsduken
om lians hals. Jag har sett mången ung och vacker
fästmö och hustru pryda sin älskare nied uågot litet
värk af hennes egen hand, men aldrig liar något rort
mig så mycket som åsynen af detta gamla par.
Aftonsolen sken öfver deni, ocli de milda, ljumnia
liafs-vindarna hviskade så stilla om hur det kan finnas
frid och ro efter storm och brus. Matts Bide tog sin
hustrus hand och ledde henne fram till trappan. „Ser
du, här skall bli en förstiigukvist", sade han.
„Ja", sade hon och såg så lycklig ut som en
människa gärna kan göra.
„Och så ett nytt staket."
„Ja."
„Ocb så . . ."
Hon afbröt honom:
„Och jag får sitta bredvid?" sade hon ocli såg
upp på honom. Det var hufvudsaken för henne. Jag
såg nu hvilket godt, mildt ocli vackert ansikte hon
hade. Det måtte också ha gjort intryck på honom,
ty han slog sin arm om hennes lif och sade: „Ja,
Inga, min tös, du skall sitta bredvid till dess jag
ligger i min kista."
Jag liade under påföljande vinter skrifvit eii och
annan gång till Matts Bide, men först frampå våren
fick jag bref från Märta. Det lydde så:
Goda frun!
Jag skall hälsa frun så mycket ifrån morbror,
men nu är han död. Han hade del i en vad, som
frun vet, men sillen ville inte komma. De lågo ute
och väntade natt efter natt, och till sist vågade de
sig allra ytterst ut i skären. De liade inte ett skjul
ocli inte en vedpinne. Om bonden uppe i landet visste
livad de få slita, innan de få sillen i land, så skulle
han läsa sin bordsbön två gånger, när den står
framför honom på fatet. De andra höllo sig väl varma
med brännvin, men morbror ville inte smaka det.
„Det kan gå an for nyktra karlar som ni", sade
han, „men inte för en gammal fyllhund som jag. Det
är bäst att inte väcka en bjorn, som sofver." Och
så tog lian väl knäcken kan jag tro. Han hyflade
på sina bräder, aå länge han orkade, men till sist
måste han lägga sig till sängs. Han var så stilla
ocli tålig soni ett lain. Han lät sätta upp taflan om
Petrus, som Herren drar upp ur vågorna och som ni
skickade honom, öfver sängen, och det var lians nöje
att se på den. „Det är jag det", sade han. Moster
satt hela tiden på sin pall vid liufvudgärden, natt och
dag. Ingen kunde få henne därifrån.
Jag skickar här en liten lapp, som lian skref
sista veckan. Många skott sköto de vid grafven, och
prästen talte så vackert, så ingen har i mannaminne
fått ett så vackert tal. När vi kommo hem, satt
moster med hufvudet på kudden, som hon gjort hela
tiden, men lion var dod. Det hade varit bra, om det
skett en dag förut, men det kunde nu ingen människa
hjälpa. Det var att ställa till iiy begrafning. Ocli
nu får jag sluta nied många hälsningar och stor
väl-bevågenhet.
Ödmjukast
Märta Bide.
Jag öppnade rörd det lilla förseglade brefvet,
soln låg inuti. Det var ett kort med rosor på. På
afvigsidan stod med knapt läsliga bokstäfver: Tack.
Alt är godt. Han hade försökt att teckna sitt namn,
men det hade ej blifvit mer än ett M. Det gör
ingenting. När jag träffar den gamle lotsen, skall jag
känna honom utan namn.
Slut.
brefkort från libbo-fkår.
For ett par dagar sedan hade wi det härligaste
wäder, och nil i dag. Annandag pingst, rasar en stygg
östlig storm, regnet, soln den förde med, war nog
ef-terlängtadt och wälkommet, men den isande windén
och snöslagget hade gärna kunnat stanna borta.
2Batt-net står owanligt lågt, och det är mlder nilwarande
förhållanden ett dåligt teden. Få fe, om frosten ernar
ströswa kring i wåra bygder, fatten mot i förgår
gjorde den en liten påhälsning upp i fodnell. — 9?ågra
märkliga nyheter har jag ej att förtälja. I wår nya
wadra kyrka håller inan på fom bäst med att
upp-sätta orgelwärket. Ditt insamlande af medel för dess
inköp höls för ett par år fedan ett lotteri, nil kommer
ett annat lotteri att omkring den 15 juni hållas i
aliårtensby. hilswlldinkomsten tillfaller
sodnebibliote-ket och det är nog wäl, ty på mydet länge hafwa ej
ett större antal nya böder blifwit inköpta för defs
räkning. — hår »er i fkäreli hafwa wi det kallt
(ström-mingssisket har ntsallit mydet klent); får fe när wåra
sommargäster wåga sig ut. 3?og lära de bli lllånga.
As de „lärda herrarna" komma, ester hwad jag wet,
åtminstone sem professorer och twå doktorer!
Från Sverge.
Poliserna i Stockholm, hvilka utgöra ej färre än
400 man, funderade för någon tid sedan starkt på
att sträjka. De klagade öfver för liten lön ocli for
sträng tjänstgöring. Då poliserna, ordningens
iipp-rätthållare, kommit på tanken att nedlägga sitt
arbete, var det mindre underligt att bagarena omfattade
samma plan. De sträjka som bäst.
Angående fabriker och handtvärkerier i Sverge år
1888 meddelar kommerskollegiet i sin nyligen afgifna
berättelse, att antalet fabriksinrättningar under nämda
år uppgått till 3,159, att 82,196 arbetare vid dem
varit sysselsatta och att sammanlagda
tillvärkiiings-värdet vid dessa inrättningar utgjort 209,008,865
kronor. Detta tillvärkningsvärde öfverstiger det
föregående årets med 17,508,850 kr. Handtvärkarnes
antal uppgick år 188 till 21,771 och af deni
sysselsatte arbetares till 32,699.
Beträffande husslöjderna erinrar kollegiet om, att
första rummet, så vidt angår väfnadsindustrin,
innehafves af Älfsborgs län.
Öfver 17 miljoner leronor (17,326,191) hafva
blifvit insatta i postsparbanken från början af
postsparbankens värksainhet den 1 januari 1884 till och med
utgången af april månad 1890. Under samma tid
hafva uttagits 7,594,151 kr. Det öfverskjutande
in-sättningsbeloppet uppgick den 1 sistlidne maj till
10,265,358 kr., inberäknadt räntor for åren 1884
—1889. _
Ett skrifbord med lönlådor liade en skollärare
från Enkopingstrakten bestält från Hellestad i
Västergötland. Bordet anlände liär om dagen ocli med det
ett bref, som tillförsäkrade läraren bordet till skänks,
oni han inom 8 dagar kunde leta reda på de 5
lon-lådorna. — Han letar nu natt ocli dag sedan någon
tid, men hittils utan framgång.
För en gammal väggklocka liar en dansk
uppköpare af fornsaker betalat en torpare i
Emmaboda-trakten (Småland) 100 kr. Torparen liade kopt
klok-kan på aktion for 25 ore.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
