Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 27
LAND OCH STAD.
Ill
Såsom kändt är allmogens intresse for dylika
tillställningar vanligtvis ännu till det mesta beroende
af väderleken. Middagstiden bröto sig dock
solstrålarna fram mellan molnen ocli himlen klarnade så
småningom upp; af det fula vädret blef ett värkligt
„festväder", som lockade en ganska talrik folkskara
från när ocli fjärran till festen. Förutom egna
sok-kenbor, som naturligtvis utgjorde flertalet, funnos
ganska många personer från Kotka, Strömfors och
Lovisa. Från Lovisa behedrades festen dessutom af
en sångartolfva, anförd af magister A. Keländer,
hvilka sångare, som af intresse for saken gjorde så
stora uppoffringar, förtjäna ett offentligt tack for
deras medvärkan vid festen. Musiken vid tillställningen
utfördes af Lovisa hornseptett, „badhusmiisiken’: så
kallad. Festen hölls hos landtliushållareii Henrik
Nyman i Pyttis, Kvarnby. Trenne svajande flaggor på
en enkelt dekorerad stång tillkännagaf stället, på
hvars mangård äfven björkar voro placerade,
beredande både skugga ocli trefnad. I en for festen
enkom uppstäld bufett såldes limonad och the. Själfva
festsalen var på sedvanligt sätt dekorerad med grönt
samt nied flaggor i fonden, där talarestolen var
placerad. Denna flyttades sedan for det vackra vädrets
och det myckna folkets skull ut på mangården,
hvarest festen öppnades klockan 6 e. ni. af
medicinestuderanden K. Blomqvist nied ett sakrikt och väl
framsagt foredrag om folkhögskolans betydelse för vårt
land och folk, samt folkhögskolans i Borgå enskilda
och allmänna fordelar särskildt för denna ocli
angränsande orter. Efter föredraget sjöngo sångarena
„Nyläiidska afdelningens marsch", och så aflöste sång
och musik hvarandra; den enkla tillställningen blef
sålunda en värklig musikfest. Några trefliga sagor
från Borgå, Stronifors, Helsinge, Karis och Mörskom
upplästes, till allas munterhet, på allmogespråk af
agronomen Jutte Hansson. Efter denna period af
festen följde dansen, som tråddes med lust och
gamman till klockan 2 på natten. Ett anslående ocli
kraftigt väckelsetal, som slutade med uppläsandet af
Runebergs „Psalm för Fäderneslandet", hölls af
magister J. Smeds.
Bruttoinkomsten af festen steg till något öfver
400 mark. Nettobehållningen, hvars storlek jag ännu
icke kan uppgifva, kommer att, som redan blifvit
nämdt, tillfalla folkhögskolan i Borgå såsom bidrag
för bildandet af en grundfond for densamma,
Fesbestyrelsen utgjordes af studeranden R.
Blomqvist, possessionaterna R. Alopæus och A. Dromberg
samt folkskolläraren N. A. Hollander ocli f. d.
eleverna vid folkhögskolan i Borgå K. AV i i al a ocli V.
Lensmans. Utom bestyreisen stående personer, hvilka
förtjäna ett offentligt tack for det intresse ocli
medvärkan de skänkte festen, äro i främsta rummen
festens värdinnor, fru Charlotta Droniberg ocli
värdinnorna Nybondas och Willström samt kapten C.
Clayhills, handlanden L. Wiiala ocli laiidthushållaren
K. Danielsbacka. Heder och tack förtjäna äfven
Pyttis ungdomar, hvilka, nii som alltid, visade sig
hyggliga och fredligt stämda vid festen.
I förhoppning att denna första folkfest här på
orten icke skall blifva den sista och att människorna
genom dylika tillställningar skola småningom lära
sig, eller rättare, vänja sig att icke alltid se på sin
egen eller enskilda fordel, då det ges ett tillfälle att
uppoffra en skärf for ett allmänt, nyttigt ändamål,
tecknar med ett farväl till härnäst
N. A. H.
Åland, Jomala, den 27 juni.
Åland står klädt i högtidsskrud — ja kom hit,
så får Ni se, oni ej farbror talar sanning. Snart
skall dock åter dess prakt och fägring försvinna;
ängens brudar, nyss så skalkaktiga leende, skola snart
falla för skördemannens lie, vittnande i sitt fall om
åter en hösts annalkande, hviskande till människan:
Så går det ock eii gång — dig. Men icke lär det
väl blifva så farligt att dö en gång, ined afseende å
vårt andliga väl, (jag menar oss ålänningar) ty
själa-sörjare(?) iitorn präster, lia vi i långa banor.
Dräng-gossar, hvilka troligen ansett bondens ok for tungt,
lia nämligen kastat yxan och spadan i knuten, tagit
hälgdagsjackan på, glasögon på näsan och Bibeln i
hand, samt uppträda nii ined allvarets prägel bakom
bordet, förkunnande Guds ord ocli förtjänande föda,
kläder ocli–-ja, m. m. Gummorna snyfta,
flickorna sucka — och Himmelriket lider våld-sela.
Och än alla baptister då! Ja, dem låta vi doppa
ned folk biist de vilja, man forkyler sig ej denna tid
på året. — Alt lofvar i år en god skörd. Ej under
att landtmannen panna är ljus. Äfven dagakarlen
har all anledning att vara nöjd, ty dagsaflöningen i
vår hufvudstad har en lång tid varit 3 mark. —
Icke alla hafva dock själ att vara nöjda; „S:t
Görans" rederi t. ex. Ja de gubbarna bita morskt på
bussen, småsvärjande öfver en kapten, som i stället
for skuta köpte ett grynsåll for den rätt nätta
summan af, om jag mins rätt, 28,000 mark. De ha
dock nii åter stoppat fast hålen, så att åtminstone ej
löjor kunna pumpas på däck. — För att ej öda bort
mera papper och tid säger jag till härnäst. Au revoir!
Farbror Fritz.
Från hemlandet.
Den nya lagen om posten i Finland stod att
läsas i Finlands Allmänna tidning tör den 7 juli.
Enligt denna underordnas finska postvärket det ryska
inrikesministeriet, som här inför de i Kejsardömet
gällande reglementen och taxor och låter värkställa
revision af postanstalterna härstädes. Kunskap i
ryska språket skall vara obligatorisk för alla, hvilka
framdeles komma att anställas vid postanstalterna i
Storfurstendömets städer och inom Viborgs län.
Senator L. Mechelins och prokurator A. B. v.
Weissenbergs afskedsansökningar hafva beviljats. Den
förre har till siu efterträdare fått statsrådet A. E.
Arppe, den senare hofrättsrådet W. Calonius. Till
senator vid justitiedepartementet är därjämte
statsrådet S. V. Hougberg utnämd samt till t. f. direktor
for generalguvernörskansliet öfverste F. T. Bldfjeld.
I en af dagens stora frågor skrifves i tidningen
Finland bland annat äfven följande ord:
Hvad man från finskt håll begär är icke att vi
skola i kejsardömet få åtnjuta undantagsförniåner,
såsom af missförstånd torde antagits, icke häller att vi
vilja undandraga oss förpliktelser, som vårt lands
ställning till riket och Hans Majestät värkligen
ålägger oss, icke ens det, att icke Hans Majestäts ryske
undersåtar hora komina i åtnjutande af förmåner i
Finland framför andra, som ej äro finsk lag
underkastade, (faktiskt hafva ryska undersåtar sådana),
icke häller det, att ej anledningar till berättigade
klagomål böra undanrödjas. Men det innebär, att vi
begära ocli hoppas att få orubbade behålla „den
författning och de lagar" — vi anföra kejsar
Alexander I:s ord — „som öfverensstämmande med det
finska folkets lynne, seder och bildning under en lång
följd af år utgjort grundvalen för dess borgerliga
frihet ocli lugn" och som „icke kunde utan våda för
dessa inskränkas eller rubbas". Ocli då vi hafva
våra monarkers uttalanden, muntliga ocli skriftliga,
på ryska och på franska affattade, hvilka försäkrat
oss om våra lagars liälgd, förklarat att de blifvit på
det högtidligaste bekräftade ocli att Finlands folk
blifvit „stäldt bland nationernas antal", och hvilka
betecknat våra grundlagar såsom en konstitution,
så borde det ej stämplas såsom någon orätt eller
såsom en yttring af separatism, att vi ock själfva
anse Finland efter 1809 hafva eu egen konstitution.
Vi våga ock tro, att det i värkligheten ej skall vara
något for Ryssland nedsättande, att dess mäktiga
monark äfven i ett litet land, sådant soln vårt,
upprätthåller lagens och sitt ords liälgd. Måhända är
det till och med tillåtet att hoppas, att det i
Ryssland ges många, soni skola förstå, hvarför våra lagar
äro oss dyrbara, såsom ock att försöken att förringa
dessas liälgd på det smärtsammaste såra vårt — låt
vara ringa och obemärkta — folks innersta.
forstörd genom eld; talrika kolrester och till hälften
uppsmiiltna järnföremål vittna otvetydigt härom.
Af borgens delar, hvilka genom grusets
undanskaffande kommit i dagen, kan nämnas en väldig, 12
fot lång ocli 10 fot, bred, bakugn samt under ett
konstmässigt hvalf i tornet eii djup källare. Då till denna
endast eii öppning i taket kommit i dagen, ligger den
förmodan nära till hands, att man här stött på en
fängelsehåla. Denna är dock ej fnllständigt tömd,
hvarför det är för tidigt att yttra sig om dess
utseende och användning. Vi skola längre fram fortsätta
redogörelsen för det anmärkningsvärda arbetets
fortskridande.
En utfärd företogs härifrån senaste lördagskväll
till Ekenäs med ångaren Alikera. Detta var visst
icke någon märkelig sak, om äfven ungefär 120
personer däri deltogo, iiien vi omnämna „lustresan",
emedan den företedde eii rätt sorglustig sida. Orsaken
var forstås den vanliga: missbruket af starka
dryk-ker. Vi beklaga djupt, att man ännu så ofta i vårt
land skall få se rusiga personer uppträda på sitt råa
sätt, till vanheder för sig själfva ocli till obehag för
andra. Skam komme öfver den, som ej känner sin
egen mages mått!
Om stormen den 2 juli talas i många tidningar.
I trakten mellan Sainia, Ladoga ocli Finska viken
härjade den våldsammast. Växande träd ocli
telegrafstolpar nedstörtade i mängd, hustak ocli bryggor
bortfördes och talrika farkoster förliste. I mannaminne
har ej en så våldsam orkan som denna uppträdt i
Östra Finland.
Del tredje nordiska söndagsskolemötet, hvarom
tillkännagifvanden ingått i vårt lands tidningar, kommer
att hållas i Köpenhamn den 9—11 nästkommande
augusti. Det iir fråga om, att en ined
Evangelisklutherska söndagsskoleföreningens sträfvanden
välbekant finländsk prästman skall resa till mötet.
Under juni månad har pastor E. Miirén besökt
åtskilliga församlingar i Österbotten och därstädes
hållit predikningar till söndagsskolesakens befrämjande.
Utgräfningen och restaurerandet af Raseborgs ruin,
hvilket under arkitekten M. Schjerfbecks ledning
vidtog i slutet af maj, fortgår för det närvarande med
en arbetsstyrka af omkring 50 man. Västra
hörnrummet är redan fullständigt och tornet delvis
ut-gräfdt, men utbytet af fornfynd liar därvid varit mera
ringa. En bosspipa, en nyckel, en del af en mässings
ljusstake, några stenkulor samt ett större antal
spikar hafva blifvit tillvaratagna. Ändamålet ined
ut-gräfiiingsarbetet har ej häller varit att uppsöka gamla
redskap och vapen, utan att göra de förfallna rummen
tillgängliga för besökare ocli hindra borgens
fullständiga förstöring. Därför hafva nedfallna stenar insatts
och här ocli hvar bundits medels järnkrampor. Det
tillstånd, hvari deii åldriga borgen befinner sig, utvisar
att den först af fiendehand blifvit utplundrad och därpå
Folkfester till förmån för Nyländska afdelningens
folkhögskolefond ha hållits på Here orter. Detta är
särdeles glädjande, ty det visar, att intresset för
folkhögskolesaken är väkt ocli lifligt både hos
allmogen ocli ståndspersoner. Mera kan nian ju ej
begära, då ju saken ännu i vårt land är så ny. I
allmänhet lia festerna varit väl besökta, lyckade och
omtykta af allmogen. Glädjande är att rusdryckerna
alt mer ocli mer börja försvinna från sådana
tillställningar. Förr i världen kunde inan knapt tänka sig
en samling af allmogemän, utan att en stor del af
dem öfverlastade sig med starka drycker. Nu hålla
förhållandena, som sagdt, uppå att blifva andra ocli
bättre. Från ingen af de denna sommar för
folkhögskolesaken hållna folkfesterna har inan klagat öfver
att öl ocli brännvin skulle spelat någon större rol.
Till stor del är därför belåtenheten ined dem allmän.
Den. första festen firades den 15 juni på Haga
i Ingå. Den var besökt af ungefär 1,200 personer,
ocli inkomsten, som tillfallit Nyländska afdelningens
folkhögskolefond, blef ej mindre än Fink 513: 40. —
Den 22 juni försiggick Pyttis festen, som närmare
beskrifves på annat ställe i bladet. Inkomsten från
denna, ungefär 200, mark tillfaller folkhögskolan i
Borgå. — Den 27 juni voro Here fester anordnade:
i Helsinge Åggelby, Esbo Träskända Dalvik och Borgå
Kråko Storgård. Alla voro de väl besökta, ehuru
vädret icke var fullt lämpligt, till foga trefnad for
de nitiska tillställareiia, som delvis vidtagit
storartade förberedelser för festerna. I synnerhet
Esbo-festen var ovanligt omväxlande och storslagen.
Inkomsten från de tre sistnämda torde tillfalla
Nyländska afdelningens fond. — I Kyrkslätt å
prästgårds-malmen, firades den 29 juni en folkfest till förmån
för en svensk folkhögskola i någon af västra Nylands
socknar, besökt af ungefär 700 personer. Att
intresset i denna framstående församling är vaket
framgår af en allmogeinans yttrande på festen: „Inge
hadd’ vi kommi’ hi’, om int’ dä vari’ för en go’ sak.
No’ får man råd for femtipennina ändå allti’."
Iii-trädesafgiften var nämligen 50 penni.
Deii 20 juli går Nyländska afdelningens stora
folkfest i Pärnå af stapeln, den 27 firas en dylik i
Ekenäs och i augusti torde en fest anordnas vid
Raseborg. Lojo-Sjiindeå festen torde ock anordnas
i början af augusti vid Kyrkstad. Möjligtvis komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
