Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 31
Helsingfors den 16 April
1890
LÄND och STÄD.
!k ILLUSTRERAD VECKOTIDNING TÖR MENIGE MÅN Æ?
^ — _.
Prenumerationspris:
kör helk år ................3 mk 50 penni.
» halft ..................2 „ —
„ kvark ..................1 „ 25 „
Märk! Postafgifterna och ersättning för hembär-
ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
_
CB v ––––T^S^T
w
UTGIFVARE:
Doktor P, NORDMANN
[Skilnaden lä. Telefon 622],
MEDARBETARE:
Magistrarna E. LAGUS och K. LINDSTRÖM.
Tidningen utkommer hvarje
onsdag.
I
f
®
Prenumeration
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden 15, Laurents tidningsdepot, Nya vattenserveringen,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan 8 samt Sörnäs apotek.
Annonser
à 15 penni för petitrad knnna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt à tryckeriet Helenegatan 5.
Lösnummer à 10 penni.
____iM-ö^
Hertzen-stoden i Strömfors.
^rnst Gustaf von Hertzen var soni kändt en af
hjältarna under kriget 1808—1809. Han föddes
den 2 januari 1765 i Labby by af Lappträsk
socken. Vid 14 års ålder ingick han i krigstjänst,
deltog med utmärkelse i Gilstaf III:s krig i Finland
1788—1790, i Pommerska kriget 1807, i hvilket
lian erhöll en svårare kontiisioii af en kula, som
snuddat utnied hans hjässa, och slutligen, soni sagdt,
i »Finlands sista strid". Han var då kapten vid
Nyländska brigadens jägarebataljon. Enligt sägnen
var det genom hans åtgörande som nian kom att
leverera slaget vid Siikajoki, där våra trupper virnno
den första segern. General Adlercreutz, soni nu
befann sig ined en stor del af de finländska
trupperna i trakten af nyssnämda flod i norra
Österbotten, liade på den fega fältmarskalk Klingspors
befallning förbjudit våra trupper att inlåta sig i
strid nied fienden. Men deii eldiga, tappra kapten
von Hertzen liade, berättar nian, emellertid begynt
besvara ryssarnas eld, sålunda brytande eniot
Adlercreutz’ befallning. Då Hertzens trupper i följd
häraf blefvo ansatta af fienden, nödgades deii öfriga
delen af vår krigshär ila till deras hjälp. Utgången
af striden blef den, att cle ryska trupperna kastades
öfverända, och vår första seger under det hemska
kriget var därigenom vunnen. Slaget viel Siikajoki
stocl som kändt på vårvintern, deii 18 april 1808.
Efter krigets slut erhöll von Hertzen öfverste
rang och värdighet samt bosatte sig i Strömfors
socken på Knngsböle kaptensboställe. Där afled
han den 19 december 1834.
För några år sedan, då det blef allmännare
kändt, att hjälten från „våra segrars, våra sorgers
och vår äras gyllne tid" låg begrafven på
kyrkogården i Strönifors, begynte Nyländska afdelningen
insamla medel till en grafvård öfver hans stoft.
Den enkla vården är af granit, 7 alnar hög och 3
alnar bred samt har följande inskrift i
gnldbok-stäfver: Konungens troman, öfversten Ernst Gustaf
von Hertzen. Född 172/i65, död lSlfl/1234. Nederst
finnes i en draksliiiga orden: Nylands studenter
reste stenen.
Den afbildning af vården, som vi i dag
återgifva, har tidigare varit intagen i Svenska
Folkskolans Vänners kalender.
®m ^otMtäøPøta.
ffi;r 5)3. Siordmanns föredrag wid folkfesten i S‡Järnä
den 20 juli.
lf^ci%*ade Sßärnåbor samt iltsockne män od; kwimlor.
fey mina kamraters, de nyländska studenternas
i wägnar hälsar jag er alla hjärtligt wälkomna
titt; denna sommarsest. Under några föregående år
hafwa medlemmar af wår afdelning stämt möte kring
det minnesrika 9iaseborg; denna gång haswa wi sam-
lats här. Dd; sör wisso är denna plats lika så wäl
wald som den andra nämda i wästra Nyland.
^ärnå-socken med sin åldriga kyrka, sina gamla gästsria
herresäten och sin upplysta iboga allmoge förtjänar
nog att ihågkommas as de nnga.
9<{ågra as oss haswa här sina hem, flere skåda nn
ansörwandter ikring sig od) alla knnna såsom jag
wå-gar hoppas räkna på er soln wällner. SBi
nylännin-gar, wi som äga hemortsrätt i Nylands swenska
byg-der, wi tro, nej wi känna det på oss att deli hwila
mössan än är gärna sedd. 9Jian följer meb wårt
arbete, nian dömmer ej altför strängt wåra fel, man
hoppas det bästa om de ilngas sramtid. Iag nämde
wårt arbete; detta kan wisst ej än skattas högt. m
gå jil äll i lära, wi äro, om jag sa sår säga, gesäller
od; lärlingar i wetenskapernas tjänst. Därwib äro de
flesta så upptagna as den egna utbildningen, att mycken
tid ej blir öfrig åt arbete sör andra. Siylänningarna,
soln dock lifligt känna den förpliktelse hwari de stå till
wårt folk, till wår allmoge, hafwa likwäl bå od) då
gjort några små sörsök att låta ben goba wiljan träba
npp i motswaranbe hanbling. 3iii senast har nyländska
HERTZEN-STODEN I STRÖMFORS.
afdelningen genom upprop till fina männer i
lanb-fkapets swenska socknar bedt dem att söka sprida
känne-dom om den nya wiktiga bildningsanstalten
solkhög-skolan. Då äfwen benner fest blifwit tillstälb i samma
syfte, torbe bet wara på fin plats att inleba ben meb
några orb om
Jlvßekef i in 6 foClißöc]fäolait ocß 6e|V>
ß&t^deC|e för menige man.
Själfwa namnet folkhögskola påminner starkt om
folkskola, enbast orbet hög har sogats till benna
be-nänlning. 9Jieningeli är också att i folkhögskolan nya
kunskaper skola sogas till beln, hwilka wllnnits i solk-
skolan, ©eliomgången folkskolekurs anses bärsör i de
flesta säll utgöra wilkor för inträdet till folkhögskolan,
sådana trakter bär många solkskolor warka och
bilbningsbehoswet wisat sig wara stort, där kunde och
borde srämst folkhögskolor inrättas. 3?ll intager såsom
bekant af Finlands alla swenska socknar just gjärnå
förfta hedersrummet fåfom skolort, ty här haswa redan
flere år ej mindre äll 8 safta, wälbesökta folkskolor
warit i snll wärksamhet. |Mr borde således den sörsta
swenska folkhögskolan på landsbygden upprättas!
3tedan för 6 år sedan hade denna tanke hos mig
uppstått och jag wäxlade bref i ärendet med en man,
soni fäkert på ett utmärkt sätt hade kunnat sätta sig
i spetsen sör söretaget och såsom föreståndare för folks
högfkolan famla omkring sig unga wetgiriga allmoge-
söner och döttrar. Den mannen, på hwilken jag
syf-tar, ägaren till Segersby, numera aflidne rektor ©ustaf
■Kuuth underskattade dock sill egen förmåga och wille
ej taga i hop nied det answarssnlla wärfwet, men wi
skola hoppas, att en annan, den rätte, dock skall
sraln-träda, när ^ärllå sått sin swenska folkhögskola. Detta
uttalar jag nil soln en frallltidstallke samt lägger eder,
gode Pirnåbor, på hjärtat att arbeta på dess
sör-wärkligande. Det är just på landsbygden soln solk-
högskolor behöfwas och där de bäst passa. Så tänkte
äfwen deras upphofsman, dansken Swen ©rllndtwig,
och på landet äro de många tiotal folkhögskolor
npp-rättade, hwilka nu finnas spridda ösweralt i Danmark,
Swerge och 9iorge.
Omständigheterna sogade det dock så, att den första
swenska folkhögskola, soln i Finland inrättades, sick sin
plats i en stad och med god sralllgång tydes den haswa
arbetat under 2 läseterminer. Det war den 10
okto-ber det flydda året 1889, som den sörsta swenska
solk-högskolan slog upp sina dörrar. £åt oss kasta en blick
in genom dem och se hwad därinne försiggått; det
sör-tjänar kanske att i godt minne bewaras.
För inrättandet as en swensk folkhögskola i Sorgå
—> en finsk sådan sans redan i ßangasala — wärkade
i främsta rummet rektor I. Strömborg. Denne
mall förmådde ett antal för folkupplysningen
nitälskande personer att skailska företaget det nödiga
pen-ningennderstödet. fiärare erhöllos lätt och i ett solk=
skolehus fick den nya folkhögskolan ett tillfälligt hem.
I god tid underrättades befolkningen i &orgå och defs
ollllläjder olll lärokursernas inrättande, od)
allmoge-söner och -döttrar påmindes om att infinna sig till
dessa. Den ringa illträdesasgisten om 2 mark i
ter-minen kunde uaturligtwis ej blifwa ett hinder för
wetgiriga elewers inträde i skolan; man war dock rädd
för att föräldrar od) målsmän ej på förhand förstått
att beräkna och uppskatta ändamålet och betydelsen as
deli nya skolans wärksamhet od) därför skulle underlåta
att fällda sina barn od) myndlingar till 33orgå. Slien
denna fruktan wisade sig alldeles ogrundad; under deli
sörsta terminen inskrefwos wid folkhögskolan 9 manliga
od; 38 kwinliga elewer; medelåldern för dessa 47
nt-gjorde 18’/2 år- Under läseårets hwardera kurser om
10 wecEor hwarje woro underwisningstimmarna
sör-lagda till eftermiddagarna. Förmiddagarna kunde eke*
werna därför fritt anwällda till hemläsning eller till
besök i de laroinrättningar med praktiskt syste, som
S3orgå innesluter. Dessa äro slöjd- och wässkolan, sl;=
och halmslätningsskolan samt hushållsskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
