Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAND OCH STAD.
l 27
Dill först gjordes en asstickare till &angö med
segelbåt. Då mail anländer dit från sjösidan ter sig
staden ganska oansenlig troligtwis därför, att man
på fidan fer det fkora hafwet. Sßi hälsades äfwen
på östra imllgö sjärdeli med en ganska stark bris, men
wåra skeppare lugnade oss med att »bollen", tecken för
annalkande storm, ej war upphissad. Sßi landade i
den så kallade östra hamnen, där mindre farkoster ha
sitt tillhåll, naturen har hjälpt fèangö att där så
ell god hamn. Staden |iangö är en framtidens stad.
SJtøll behöfwer blott gå till wäftra hamnen eller möl:
jan, där är lis och rörelse. Särg sprängas och stora
stenblock lystas nled ångwinscher och kranar i wagnar,
soln sedan de blifwit fullastade, skuffas ut titt yttersta
ändan af niöljan till fyllnad i de nya brokistorna.
SBägen från staden titt möljan är ganska willsam och
fåfängt skådade jag efter någon wägwisare.
öif och rörelse råder od i den östra delen as
sta-den — nled den skilnad likwäl att arbete, lis och krast
är i deil wästra delen, då sjuklingarnas tillhåll är i
den östra — ty där är badinrättningen. Allgående
densamma är redan så mycket skristoet, att det ej nil
lönar mödan att sortsätta därom, isynnerhet som eil
badinrättning som har mycket penningar bör ju wara
god. I mitt lycke ansåg jag båtarna wara ganska
osäkra sör hafwets windar. — fëangö äger en egen
tidning, fom wi dock ej fingo se, ty den fans då ej
att tillgå på hotettet. Att uppklistra på portstolpar
o. d. tillkännagiswanden oni nlllsik etc. tyckes ännu
blomstra. 9)?en sedan wi betalt hotellräkningen
be-giswa wi oss till möljan sör att nled „Dnni" fara
till ?°lbo. — -Ked afsikt walde wi denna båt, ty den
går den inre farleden och pasferar Salo.
Illnall wi kommo kitt Strömma kanal passerade
wi ett par wackra ställen såsom bromarfs kyrkbrygga.
9JJen när nian kommer titt Strömma kanal nppdyka
flere natursköna ställen. Öfweralt ser man löfskog.
SJlathildedals bruk ligger så inbäddadt i löfskogen, att
röken blott tittkänilagifwer oln brukets därwara.
$ng-båten stannade några ögonblick wid brukets brygga,
dock så länge att wi i en hast hunno beskåda
snicke-riet, en kwarll och wärkstaden, där järnslnidet skedde.
Stor wärksalnhet rådde då på bruket. — alfen
skå-dade man öfwer sundet, förflyttades man från nutid
till forntid, ty det loar där som det i »Fältskärens
berättelser" omtalade 3)iajliielni hade stått. 9iu är
där blott åkrar och ängar. CSn kulle sågo wi, på
hwil-ken troligtwis „Floras borg" stod llnder
33ertelsköl-darnes kid. 9lu finlies intet spår af slottet. Inwid
Strömma kanal sinnes ett näs, där ännu sinnes
för-djllpningar, soni wisa oss att näset någongång
blif-wit geliomgräfdt. Sägnen säger att engång i krig
ryssarne?) blifwit öfwerraskade af swenskarna(?) samt
genomgräft näset för att med sina grllndgående båtar
slippa undan.
$ort efter det wi lämnat 9){athildedals brygga
foro wi förbi swarta Ianes holme. £war hennes
ftllga stått säger icfe sägnen, men en wacker wikbukt
sinnes på denna holme, kanske bet war i skygd as
denna bukt deu nnga ©reta och den unga högättade
33ertelsköld drömde sin sörsta ungdoms kärleksdröm.
9M ett wisst wemod for man förbi denna wikbukt
där löften gifwits men af omständigheternas kras så
snart brötos.
9Jien wi fara widare och fnart synes den hwila
röken srån Dykö-brllk. Annu kwarstår brukets kyrka
på en hög kulle ofwanom bruket, liksom seenbe ner
öfwer människornas äslan. Ösweralt bär ångbåten
sor sraln syntes bördiga åkrar och ängar, wälbygda
gårdar, wittnande om ett idogt och wälmående folk.
Snart förde ångbåten oss sörbi SBarlsalo
äng-såg ilpp i Salo-å. Innan man kommer upp kitt Salo
slingrar ån sig genom ängar, till wänster hörande till
halikko socken och till höger Uskela. p långt håll
synes halikko kyrka. Uskela kyrka ligger inwid Salo
på en hög ba<Je.
9iu ter sig Salo mera såsom en stab än före ben
stora branb som rasabe öfwer staben för några år
seban. Det är liksom ordspråket säger: ingenting onbt
händer att ej något godt medföljer, fèuruwida Salo
är liksom ^angö en framtidens stad är ganska swårt
att säga, ty ej töswar det länge innan bel är omöj;
ligt för wåra kustångare att långsmeb rännan i ån
slippa ilpp litt staben. Så synes bet för ben
wäg-farande.
Sebaii ångaren legat ell par limmar i S. bar
del af litt den gamla Allra sladen.
Från främmande land.
Kejsar Vilhelm af Tyskland iir jämt ocli ständigt
på resor. Knapt liar lian hunnit återvända från en
längre tur till Norge, innan han åter begifvit sig på
resa, denna gång for att besöka Belgiens konung,
Leopold. Därpå skall ban göra besök i Petersburg
lios kejsar Alexander.
Inbördeskriget i Argentina liar haft ett blodigt
förlopp. I hufvudstaden, Buenos Ayres, ha
regeringens trupper och de upproriska kämpat längs gatorna,
hvilka betäkts med hopar af lik. Krigsfartyg, hvilkas
besättningar förenat sig med upprorsmännen, hafva
beskjutit staden med bomber och anstält stor förödelse.
I början var krigslyckan på de upproriskes sida,
livar-utoni äfven befolkningen understödde dem, genom att
från sina fönster nedskjuta de soldater ocli poliser,
som visade sig på gatorna. Enligt senare
underrättelser skulle upproret dock till slut ha blifvit kufvadt
och den förjagade presidenten Celnian åter kommit
till makten-
Orsaken till upproret skall vara missnöje med
Celnians usla förvaltning, genom hvilken
penningeställningen i landet blifvit synnerligen dålig.
Från kriget i Mellanamerika föreligga iinnu icke
några tillförlitliga underrättelser. I det första slaget
mellan Guatemalas ocli San Salvadors trupper skola
700 man lia stnpat eller sårats. Hvartdera partiet
tillskrifver sig segern. Det vill dock synas som om
guatemalanerna hittils dragit det kortare strået.
Äfven är Guatemalas inre ställning synbarligen svårt
hotad. Enligt senare telegram liar presidenten
Ba-rillas, mot hvilken den från San Salvador skickade
general Ezeta uppväkt ett uppror, utlyst
belägringstillståndet öfver hela landet. En hel mängd soldater,
soni ej erhållit sin sold, lia vägrat göra tjänst, ocli
man befarar därför att trupperna skola göra
gemensam sak nied de upproriske. Trupperna från San
Salvador lära vara stadda på marsch mot hufvudstaden.
Kriget liar uppstått i följd af Barillas’ försök att
ställa San Salvador i beroende af Guatemala.
Från hemlandet.
Något soni i våra dagar ådrager sig stort
intresse är fattig- ocli hälsovården i Finland.
Tidningarna i Sverge hafva påpekat de vackra
ansträngningar, sora i detta syfte gjorts i Finland och
framhållit att vi t. o. ni. i vissa fattigvardsangelägenheter
tagit ett försteg framför vårt västra grannland. Om
vi åter vända bladen i vår bok till sidan 95, kunna
vi få en öfverblick af det viktigaste, som ror denna
fråga. Oni skolorna kunna vi också förskaffa oss
många värderika upplysningar; likaså om handel,
sjöfart, .jordbruket och mejeriväsendet.
Icke alla afdelningar äro lika utförligt och
fullständigt behandlade. Till en och annan hade inan
kunnat tillägga ytterligare uppgifter. Men dessa komina
väl i den fortsättning, som författaren ämnar utgifva
och som säkert med glädje skall emottagas. Yi
rekommendera „Vårt land" ät alla dem, soni känna sig
manade att följa det valspråk, som författaren anbragt
på sin bok: ..Medborgare känn ditt fosterland".
Inkomsten från folkhögskolefesterna tyckes blifva
rätt betydande. Genom br Ferd. Laurent afläninades
nyligen 358 mark 75 penni, utgörande inkomsten fråii
folkfesten i Kyrkslätt, till Nyländska afdelningens
folkhögskolefond och af hr Hj. Lojander har
folkhögskolan i Borgå fått emottaga 360 mark från folkfesten
i Strömfors.
Från Kronoborg skrifves till oss, att arbetet på
skolhuset i Sorjos by fortskridit så långt, att numera
endast återstår mellautakets förseende med fyllning,
byggnadens drifning, tomtens inhägnande samt några
andra smärre arbeten. För dessas utförande skulle
dock erfordras några hundra mark; hvarifrån de skola
fås ihop vet nian tils vidare ej. Man hoppas dock
att det nya skolhuset i höst skall öppna sina dörrar
för de många svenska talande barn, som redan länge
fått vänta på undervisning.
Vårt land, dess inbyggare, styrelsevärk, näringar
och framåtskridande af Oskar Dannholm. Pris 1: 25.
Yi omnämde för en tid sedan i korthet denna
bok, men vilja nu återkomma till den ocli litet
utförligare redogöra för dess innehåll. „Vårt land" är
en mycket nyttig bok, som utan möda fråii vår sida
kan lämna oss upplysningar om en mängd
förhållanden och inrättningar i Finland.
Hvarje medborgare kommer ofta i den
belägenhet, att ban vill veta någon omständighet, som rör
det politiska ocli kommiinala lifvet i landet, att han
vill hafva någon uppgift angående kommunikationerna,
näringarna, skolorna m. m. Har hau då ett stort
bibliotek (boksamling), så är det lätt för honom att få
tag i en bok, som behandlar dessa ämnen utförligt,
ocli lian kan fä de upplysningar han vill. Men få äro
i allmänhet de, som hafva ett sådant stort och
fullständigt bibliotek, och för dem lämpar sig en sådan
bok soni „Vårt land" synnerligen väl.
Vilja vi t. ex. veta något om Finlands storlek
och folkmängd, så slå vi upp sidorna 1 ocli 2, ocli
där bli vi uuderkunniga oni landets ocli de olika
länens storlek, oni folkmängden, om antalet finnar,
svenskar, ryssar i landet, om antalet födda barn och
oin folkökningen m. ni. Af en sidan 3 bifogad tabell,
som jämför olika europeiska länders storlek, folk och
folktäthet, kunna vi inhämta att Finland nied afseende
å storlek är det 7: de landet i Europa, men att det
näst Norge är det glesast befolkade. I Finland bo
endast 7 människor på LJ-km, under det redan i Sverge
bo 11 ocli i Belgien, det tätaste befolkade land, bo
204. — Vi vilja slå upp en annan sida i boken. Det
roar oss att taga reda på hur stor Finlands
statsskuld är. Vi finna att den är 72’/2 miljon mark,
hvilket ju är en stor summa. Men vi finna lätt, då
vi jämföra den nied andra länders, att den tvärtom
är ganska liten. Och på sidan 93 kunna vi öfvertyga
oss om att de finländska finanserna äro i godt skick,
ty där iippglfves att man för år 1890 beräknat ett
öfverskott i statsinkomsterna af öfver 171/2
miljoner mark.
Eget hus för nykterhetsföreningarna i
Helsingfors. Vid samarbetskoniitens mellan Helsingfors
nykterhetsföreningar senaste veckomöte väktes af
sekreteraren vid sällskapet Nykterhetens vänner K. Verkko
förslag om uppförande af ett eget hus för stadens
nykterhetsföreningar. Frågan hade redan par år
tidigare af samma person framkastats, men då icke
fått understöd. Nu vann företaget anklang och
tillsattes för att hålla frågan uppe en komité,
bestående af sekreteraren Verkko, byggmästaren
Fager-holm, fröken Aili Trygg och skräddarniästar Juselius.
I deii nya byggnaden skulle inrymmas
församlings-ocli forlustelselokaler for nykterhetsföreningarna,
ser-veringsrum o. s. v. Föreningen Eos eger sedan
början af året en egen byggnadsfond på 600 mk,
hvaraf 500 af utskänkningsbolagets anslag och 100
mk nyligen förärade för ändamålet. Antagligen komme
dessa medel att användas for ifrågavarande
gemensamma byggnadsföretag. — N. Pr.
Folkfesten i Ténala till förmån för nyländska
afdelningens folkhögskolefond försiggick söndagen den
20 juli på en naturskön udde å Härjentaka rusthåUs
inark. Festplanen var vackert smyckad med flaggor
och blomsterslingor, hvilka i ymnighet — tack vare
kommunens uppoffrande välvilliga damer — omslöto
talareestraden, musikläktaren, dansplanen ocli bufetten.
Festen inleddes nied ett hälsningstal till gästerna
af godsegaren V. Bruncrona, däri liaii i välvalda
ordalag utbragte ett lefve for fosterlandet, hvarefter
„Vårt land" uppspelades.
Därpå höll å afdelningens vägnar student
Bre-denberg ett sakrikt föredrag om folkhögskolans mål
ocli värksanihet.
Åter ljöd fanfaren. Man trängdes kring
talare-stolen för att „kunna höra alt". På denna visade
sig omedelbart socknens driftiga folkskollärarinna
fröken Rosengren, soni med sällspord förmåga
framsade Runebergs välkända, hänförande kväde, Finlands
folksång „Vårt land".
Så inträdde en kort paus, hvarefter en lifvad
folkdans i det gröna vidtog.
Senare på aftonen afbrändes bengaliska eldar
ocli uppsändes raketter till allas förtjusning.
Stämningen var vid den i allo lyckade festen mycket
tilltalande, och tillfredsställelse lästes på hvarje panna.
— Folkv.
En folkfest till förmån för nyländska
afdelningens folkhögskolefond egde rum i söndags för en
vecka sedan å Rainsliolineii, nära Ekenäs, nien liade,
tack vare flere sammanstötande ogynsamnia oinstän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
