Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 37 Helsingfors den 10 September 1890
LÄND och STÄD.
!k ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN Æ
UTGIFVARE:
Doktor P. NORDMANN
[Skilnaden 15. Telefon 622].
MEDARBETARE:
Magister E. LAGUS och lektor K. LINDSTRÖM.
Tidningen utkommer hvarje
ONSDAG.
Prenumeration
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden 15, Lanrents tidningsdepot, Nya vattenserveringen,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan 8 samt Sörnäs apotek.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt å tryckeriet Helenegatan 5.
Lösnummer à 10 penni.
—
Furst Bismarek.
|^]cimc iiian, hvilken tiisen och åter tusen
gånger blifvit oinnämd i tidningarna, föddes i
det tyska landskapet Pommern. Af naturen
vek ocli lätt mottaglig för intryck härdades haii
genom den stränga tukten i eii militärskola.
Sedan blef han student och deltog soni sådan i ett
ystert och ofta vildsint kamratlif. Ett par år
senare fimia vi honom som förvaltare på ett af
familjegodsen, hvilket han dock lämnade, då haii
1847 inträdde såsom medlem i landtdagen i
Berlin. Otto von Bismarck uppträdde där såsom en
kraftfull kämpe för en stark konungamakt och för
en författning på fosterländsk gruncl.
Åren 1851—1858 var Bismarck ombud för
Preussen på förbundsriksdagen i Frankfurt. I denna
egenskap arbetade lian på att höja sitt
hemlands inflytande ocli undantränga
Österrikes. Senare yttrade han om de
intryck han under denna tid mottagit:
»Tysklands vanmakt och dess beroende
af eii annan makts intressen behagade
mig ej. Jag visste icke, att framtiden
förbehållit iiiig någon stor roll, nien
redan då tänkte jag inig den plan, jag
nn söker utföra, nämligen att befria
Tyskland från trycket af Österrikes
inflytelse."
År 1859 kom Bismarck till
Petersburg och vistades där 4 år i egenskap
af Preussens sändebud. Tre år senare
fiima vi honom utnämd till preussisk
statsminister och vardt som sådan den
egentliga ledaren af landets politik. För
ett starkt konungadöme arbetade han
redan nu nied en ifver, en framgång
ocli en hänsynslöshet, soni å ena sidan
tillvann honom regentens odelade
förtroende, men å den andra sidan äfven
många afundsmän och fiender. Gent
emot Österrike och det tyska
förbundets småstäder förde Bismarck ett språk,
som antagligen ganska snart framkallat
ett krig,- därest ej danska kriget 1864
kommit emellan.
Preussen ocli Österrike togo sig
anledning att kasta sig öfver det lilla
Danmark och fråiiröfvade detta —
oaktadt danskarnas tappra motstånd —
hertigdömena Holstein och Slesvig. I det
förra landskapet bodde tyskar, hvilka
ej hade något emot föreningen nied
Tyskland, men i clet senare lefde 150,000
danskar, alla varmt tillgifna Danmark.
Bismarck uppgaf helt nyligen att han 1864 ej
velat, att man skulle införlifva nord-Slesvig med
Preussen, men tvungits därtill. Vare därmed huru som
hälst, föreningen försiggick och Bismarck
upphöjdes kort därpå af konung Vilhelm i grefligt stånd.
Enigheten mellan Österrike och Preussen
varade emellertid blott så länge som de gemensamt
anfallit Danmark. Krig utbröt emellan de båda
täflarena om främsta rummet bland de tyska
staterna. Preussen, i förbund med Italien, besegrade
Österrike, som förgäfves sökt bistånd hos flere af
de små tyska staterna. Dessa fingo dyrt plikta
för sin förmätenhet att kämpa mot Bismarck;
Hannover, Kurhessen, Nassau och den fria riksstaden
Frankfurt vid Main införlifvades nied Preussen.
Denna stat upprättade det Nordtyska förbundet,
med hvilket Österrike ingenting fick ha att skaffa.
Preussens framgångar väckte Frankrikes afund,
ocli förgäfves försökte Napoleon att vädja till
krigslyckan. Följderna blefvo storartade. Frankrike
förlorade Elsass och halfva Lothringen samt
nödgades erlägga 5,000 miljoner mark i skadeersättning.
Dess för innan hade konung Vilhelm den 18 januari
1871 på uppmaning af de sydtyska furstarna ocli
nordtyska riksdagen antagit tyska kejsarkronan,
hvilken skulle gå i arf inom hans ätt. Bismarck,
TYSKLANDS F. D. RIKSKANSLER FURST BISMARCK.
hvilken ledt detta enhetsvärk, utnämdes till
rikskansler och upphöjdes i furstligt stånd.
I sin egenskap af rikskansler — järnkanslern
benämde man honom ofta — styrde sedan
Bismarck Tyskland och ledde politiken i Eiiropa ända
till år 1890, då den unge kejsar Vilhelm, sonson
till Vilhelm den segerrike, beviljade honom helt
Prenumerationspris:
tör helt år ................3 mk 50 penni.
„ halft ..................2 „ —
,, kvart ,, ................1 „ 25 „
Märk! Postafgifterna och ersättning för
hembär-ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
oväntadt afsked. Hum den gamle Bismarck tänkte
om detta och om deii nya kejsaren framgår af
följande ord, som han för icke länge sedan uttalade
på sitt slott Frieclrichsruhe:
„Jag är icke ovänligt stämd niot min unge
herskare; lian tror sig kunna göra människorna
lyckliga, ocli det är naturligt i hans ålder, men
jag tror ej så mycket på en sådan möjlighet, ocli
jag har sagt honom det. Det är ej så underligt
att lian icke är nöjd med en sådan mentor soni
jag — en gammal clragarkamp ocli en mig
kapp-trafvare passa icke i samma spann. Men politik
lagas icke som ett kemiskt preparat, utan där
måste också människorna tagas ined i beräkning.
Alt hvad jag kan göra är endast att önska att
experimentet må lyckas-
Min ställning till kejsar Vilhelm är densamma
som en faders, hvilken blifvit kränkt af sin son.
Hurii stort lians lidande än är, säger han likväl:
„Min son är ändock en präktig gosse!"
Jag är för gammal att följa med
kejsaren på hans långa resor. En
nödvändig följd däraf har varit, att
rådgifvare i hans närmaste omgifning
vunnit hans förtroende på min
bekostnad-Kejsaren är något lätt tillgänglig
för intryck. Utvecklar man för honom
idéer om förbättrande af hans
undersåtars ställning, så brinner han af
otålighet att få omedelbart utföra desamma.
Jag finner det tilltalande att en furste
vill regera själf, ocli kejsaren borde ha
sagt mig det tidigare, eller genast då
han ledsnade viel mig. Jag hade i
sådant fall gjort min afgång från scenen
’lätt för honom’."
Med kännedom om Bismarcks goda
hälsa, hans envishet och stora intresse
för politik har man många skäl att
antaga, att han ännu länge skall låta
världen veta att ban lefver och att han
fortfarande kan ingripa i de politiska
händelsernas gång.
Falbs väderleksspådomar.
å södra delen af vårt land nyss
varit utsatt för härjningarna af en
orkan, hvars like ej i mannaminne
iipplefvats, ligger det nära till hands att
göra sig deii frågan: är det alldeles
omöjligt att på förhand beräkna förändringarna
i väderleken? Därpå liar tyska professorn Falb
gifvit svar, i det han uträknat, hvilka dagar soni skola
blifva kritiska d. v. s. mer eller mindre farliga
storm-dagar. Han indelar dagarna i olika ordningar, så
att t. ex. eii kritisk dag af första ordningen är
farligare än en af andra ocli tredje.
Enligt Falb är en kritisk dag af tredje ordniii-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
