Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 39
Helsingfors den 24 September
1890
LÄND och STAD.
!k ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN
Prenumerationspris:
för hell år................3 mk 50 penni.
„ halft ..................2 „ —
„ kvart..................1 „ 25 „
Mttrh! Postafgifterna och ersättning för
hembär-ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
-æSLC____:
È<
®
UTGIFVARE:
Doktor P. NORDMANN
[Skilnaden 15. Telefon 622].
MEDARBETARE:
Magister E. LAGUS och lektor K. LINDSTRÖM.
Tidningen utkommer hvarje
ONSDAG.
Prenumeration
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden 15, Laurents tidningsdepot, Nya vattenserveringen,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan 8 samt Sörnäs apotek.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt å tryckeriet Helenegatan 5.
Lösnummer à 10 penni.
t
Prenumerationsanmälan.
LA and och Stad utkommer 1891 enligt samma
plan som under innevarande år. Illustrationer
komina fortfarande att ingå i hvarje nummer: bland
dessa påpeka vi särskildt flere porträtt af
framstående laiidtdagsmän från de skilda stånden.
Såsom gratis bilagor utlofvas tvänne större
illustrationer i minst helsids-format.
Priset blir detsamma, nämligen:
3 inark 50 penni för......helt år,
2 „ - „......halft ,
1 „ 25 „ „......kvart »
I de angifna beloppen äro alla postafgifter
inberäknade.
Redaktionen.
Uleåborg1.
åiksom Vasa utgör iS==llI|
hufvudorten för södra
Ö-sterbotten, är åter
Uleåborg norra Österbottens
förnämsta plats. Yi se på
bilden den del af staden,
som ligger närmast
kyrkan äfvensom bron öfver
strömmen till
Slottsholmen. Den vida större
delen af staden, som breder
ut sig till höger eller
söder om bron, synes ej.
Redan på 1500-talet
låg liär, hvarest Ule-älf
faller ut i Bottniska viken,
en liten handel och sjöfart
idkande köping. Midteniot
densamma på en holme i
älfmynningen lät svenska
kungen Johan III år 1570
uppföra ett slott eller en
borg, som sedermera
oin-bygdes af steii. De sista
lämningarna af
denna;borg-förstördes år 1793, då
under ett häftigt åskväder
blixten slog ned i en där
befintlig krutkällare med 500 lispiiiid krut.
Uleås gamla borg flög i luften, men själfva
staden stod kvar.
År
1610 hade Uleåborg erhållit
stadsprivilegier och dess handel, som förnämligast
bedrefs med skogsprodukter fråii norra Finlands
omätliga urskogar, var redan i slutet af förra
århundradet ganska ansenlig. »Köpmännen egde stora
skepp och många af de handlande hade såsom
sjökaptener förvärfvat dels förmögenhet dels de
kunskaper, som erfordrades för bedrifvaiidet af sin
handel. Uleåborg var eii värklig handelsstad och
dess fleste invånare hemtade uteslutande af lian-
debi sin utkomst", säger S. Wackliil i sina »Hundra
minnen från Österbotten".
Flerfaldiga gånger och icke minst på senare
tider liar staden grundligt härjats af elden liksom
den jämväl ofta lidit svåra skador genom
öfversvämningar om vårarna vid islossningen. Ule-älf
är nämligen iinder hela sitt lopp besvärad af en
mängd forsar, af hvilka en af de farligaste, den
vackra Merikoski, strax nedanför järnvägsbron
invid staden strömmar ut i hafvet. Då hafsisen iinder
stränga vintrar blir så stark, att den icke ger efter
för de om våren vid islossningen i älfven
frambrytande vatten- och ismassorna, packas isen i
älfmynningen så fast, att floden dämiiies i sitt lopp
och stiger öfver sina bräddar, tils omsider
strömmen spränger isbältet ocli
„—–- böljorna sjunka,
skummig går öfver brusten damm,
fri och segrande, stolta floden,
majestätiskt sin bana fram".
ULEÅBORG.
Oaktadt alla sina missöden gör Uleåborg för
närvarande intrycket af en raskt framåtsträfvande
stad. Delvis har den t. o. m. ett visst
storstads-mässigt utseende. Vi erinra blott om det ståtliga
Societetshuset med därtill hörande esplaiiad och de
tvänne järnbroarna, järnvägsbron och bron mellan
Raatti- och Slottsholmarna. Bland
fabriksanläggningar märkas Bröder Åströms storartade garfverier
invid Frihetsholmarna ocli Uleåborgs mekaniska
värkstad på Pikisaari, en holme strax utanför staden.
Uleåborg består sig redan elektrisk belysning och
är dessutom i beråd att skaffa sig vattenledning.
Sedan år 1S86 står staden, som ini räknar
inemot 12,000 innevånare, i järnvägsförbindelse med
södra delarna af landet. Järnvägen löper t. o. m.
ett stycke vidare framåt förbi staden öfver älfven
längs den förenämda järnbron till Toppila sund eller
uthamn, där äfven det s. k. tjärhofvet är beläget.
Här slutar Finlands ocli jordens nordligaste järnväg.
Varuutbytet sjöledes förmedlas mest af
främmande dels in- dels utländska fartyg. Ty här liksom
på åtskilliga andra orter i vårt land har stadens
förr så stora ocli präktiga skeppsflotta småningom
minskats, så att den för närvarande räknar endast
8 större segelfartyg och tvänne ångfartyg utom en
mängd smärre ångsliipar, afsedda för trafiken mellan
staden ocli Toppila, där de större fartygen lossa
och lasta. Från Uleåborg utskeppas förutom
trävaror en myckenhet bäck och tjära äfvensom
beredda hudar, smör ocli lax.
»Hjälmare gädda, Siljans lake och Uleå lax
Äro bland de bästa fiskar i sjöarna tags".
Mest till förbrukning
inomlands afsändes härifrån en
mängd skogsfågel,
renstekar, bärsylter, nejonögon
in. m. Varutillförseln eller
importen är ganska stor;
tiilhippbördeii för sistlidet
år steg till cirka 600,000
inark.
Men Uleåborg är icke
blott en handelsstad, utan
äfven i väsentlig grad eii
skolstad. Här finnes såväl
svenskt som finskt lyceum,
fruntimmers-, handels- ocli
navigationsskola ni. fl.
läroinrättningar. Dessutom
utgifvas här en svensk- och
tvänne finskspråkiga
tidningar.
I esplanaden framför
kyrkan, som på vår bild
imdanskymmes af svenska
lyceets f. d. lins, står
bröstbilden af skalden ocli
biskopen Frans Michael
Franzén, gjuten i brons.
Mecl rätta känner sig hvar
iileåborgare stolt öfver att
vara medlem af det
samhälle, som fostrat eii så
älsklig sångare.
Fördelningen af
Utskänkningsaktiebola-gens vinstmedel.
/jffiåsom bekant finnas iitmmiiterings- ocli
iitskänk-•rø iiingsbolag i Finlands alla 30 städer. Då
skilnaden mellan inköpspriset ocli försäljningspriset på
hvarje kaiiiia brännvin i medeltal utgjort eii mark,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
