Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 4 Helsingfors den 1 Januari
1890
LAND oce STÄD.
4?f
ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FOR MENIGE MAN
–T
Prenumerationspris:
för helt år................3 mk 50 penni.
„ halft „ ................2 „ —
„ kvart..................1 „ 25 „
Märlc! Postafgifterna och ersättning för
hembär-ningen i Helsingfors äro liäri inberäknade.
UTGIFVARE:
Doktor p, NORDMANN
[träffas il byrfln li—12, Skilnaden 15. Telefon 622].
MEDARBETARE:
Magistrarna E. LAGUS och K. LINDSTRÖM.
Tidningen utkommer hvarje
ONSDAG.
r-
Prenumeration
emottages a alla postanstalter samt i Helsingfors Skil
nåden 15, Norra Esplanadgatan 35, Alexandersgatan 24,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan 8 samt Sorniis apotek.
Annonser
à 15 penni för petitrad knnna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt å tryckeriet Helenegatan 5.
Lösnummer:
i Helsingfors 10 penni, i landsorten 15 penni.
Nya ständerhuset i Helsingfors.
(Ujxiida ifrån 1863, då regelbundet
återkom-mande landtdagar infördes hos oss, har
det vid dessa gång på gång varit fråga om,
att åt Finlands ständer anskaffa en egen
möteslokal. Ridderskapet och Adeln äger visst sitt
ståtliga hus, men de tre ofrälse stånden hafva
måst sammanträda i för tillfället upphyrda
lokaler, och det har i längden blifvit mindre lämpligt.
Det första förslaget rörande ett ständerhus
innebar att riddarhuset skulle inredas därtill,
och att de ofrälse stånden skulle erlägga 2/3 af
den summa byggnaden och arbetet vore
beräknadt att kosta; denna plan godkändes dock icke
af tredje och fjärde ståndet. Ett vid följande
landtdag 1872 framstäldt
förslag om en tillbyggnad
till riddarhuset
förkastades vid plenum plenorum
(gemensamt möte af alla
4 stånden) af bönderna.
Icke häller 1877 och 1882
års landtdagsmän kunde
förena sig om
ständerhu-sets uppförande i
kvarteret Servalen, hvarför
landtdagens byggnadskomité
(kallad
ständerhusdelega-tionen) uppdrog åt
arkitekten F. A. Sjöström att
uppgöra ritningar till ett
fyraståndshus, afsedt att
uppföras å östra
Observa-torii bärgen. Arkitekten
framlämnade en
utomordentligt vacker ritning,
men då huset skulle hafva
kommit att kosta 21/2
miljon mark, godkändes den
ej af 1885 års ständer.
Åter förgingo tvänne
år, tils man på våren 1887
för en summa af 500,000
mark inköpte kvarteret
Bäfvern midt emot
Finlands bank. Åt arkitekten
K. Gr. Nyström gafs i
uppdrag att utföra
fullständiga ritningar, i enlighet
med ett af honom tidigare inlämnadt utkast.
Byggnadens uppförande gafs på entrepenad åt
byggmästaren K. Gr. Siveniiis, och till den 1
december 1890 skola samtliga arbeten vara
slutförda-
Låt oss nu kasta en blick på vår bild.
Den visar oss ständerhuset, sedt från sydväst.
Utsprånget på framsidan uppbäres af 4
sten-kolonner; ofvanom dessa äro de nio landskaps-
vapnen anbragta. Vi lämna Nikolaigatan och
uppstiga långs en 10 fot hög trappa till första
våningens förrum. Härifrån leder en väl belyst
hufvudtrappa upp till den höga våning, i
hvilken finnas de tre salarna för präste-,
borgare-och bondestånden samt kanslirummen. Till
åhörareläktarena leda skilda trappor från östra
framsidan. Uti första våningen äro
utskottsrum, stenografkanslierna och
förfriskningsrum-men belägna. Jordvåningen inrymmer
brand-fria arkiv- och biblioteksrum samt bostäder
för ekonom och vaktmästare. — Att det i den
med största omsorg uppförda huset blir väl
sörjdt för luftväxling och uppvärmning, kan
man antaga för gifvet.
Kostnadsförslaget för det ståtliga
ständerhuset uppgår till 1,150,000 mark; i denna summa
är då icke värdet för tomten inberäknad.
NYA STÄNDERHUSET I HELSINGFORS,
JMerØlidi Và 1889.
*3
gøfwergången från ett år till ett annat fker ju
^ej^ alldeles omärkligt, llien ändock tyder inan
all-tid, då klodan för fiska gångeli nnder året
slagit 12, alt: nil är det flnk med någonting, nn
bör-jas någonting nytt. Det är soln då man mäter säd
nr magasinslåren. ^warje förslutet år är ett
afskrn-ket kappsmått. Innan man afstjälper det sulla måttet,
kafkar man gärna en blick på sädeli för att se ester,
om den är mydet uppblandad ined agnar och råsk.
9laturligtwis är den aldrig fiiEkomllgk ren. samma
sätt med det förslutna året: där finnes alllid sådant,
som ej är „ren säd". Detta hör nil till lifwets gång.
Sfteii alla äga wi att se till, att årsmåttet blir så widt
möjligt är sylbt med god säd — sådan soln lämnar
goda skördar åt kommande tider.
Det förflutna årets mått innehåller nog äfwen
både agnar och hwete. 2Bi skola öswerlämna dömen
öfwer detsamma åt någon annan od; i stället endast
påminna oss ett od; annat, som finnes i årsmåttet sör
året 1889.
$rswäxten i landet har warit medelmåttigt
godstågen, wårt wiktigaste sädesslag, gaf wisserligen ej
så riklig afkastning, men den war af god sort. £ö
kom tillräckligt, od; det är en wiktig sak isynnerhet nn
sör tiden, då mejeriwäsendet
tagit ett sådant oppswing hos
oss. Detta sistnämda är en
mydet glädjande företeelse. Dy
mejerihandteringen kan, rätt
bedriswen, hämta mydet
pen-gar till landet. 23y- och
bo-lagsmejeriernas antal blir
be-ständigt större i wårt
land,ispn-nerhet i Österbotten. De må
endast bemöda sig om att
le-werera god wara, ty båligt
smör har i wåra bagar ide
mydet wärde.
Sßårt mesta smör går nn-
sörtiden tia england. As stor
wikt sör dem, som tillwärka
denna wara är, att den kan
exporteras året Om. Att sända
dell med järnwäg genom
9tyss-land och Dyskland blefwe
orim-ligt dyrt, så att det alls ide
skulle löna sig. Att åter med
foror befordra wårt smör öf-
wer Sottniska wiken tillSwerge
sknlle od blifwa sör dyrk od; i
alla hänseenden beswårligt samt
olämpligt, redan sör de många
ompackningarnas skull.
Där-sör ha styrelsen och enskilda per-
joner ifrigt arbetat uppå att
wi året om kunde underhålla
ångbåtstrafik med utlandet.
SBår bäfta od; längsta tiden
öppna hamn är fèangö. Det är härifrån soln numera
war största export utgår under wintermånaderna. För
att möjliggöra den har styrelsen nil låtit bygga ett
starkt isbrytarfartxig, som skalk få kitt uppgift att
fönderbråka den is, soln under midwintern bildar sig
utanför fèallgö, så att äfwen mindre starka ångbåtar
kunna slippa fram. Denna isbrytare skall bliswa
sär-dig i mars månad detta år.
Sandets industri har gått framåt nnder året.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
