Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 6
Helsingfors den 5 Februari
1891
LAND och STAD.
!k ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN
Doktor P. NORDMANN (utgifvare) och
magister E. LAGUS.
Tidningen utkommer hvarje
ONSDAG.
Prenumeration
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors
Slcil-naclen 15, Laurents tidningsdepot. Nya vattenserveringeu,
Friis bokhandel och tryckeriet Unionsgatan 20.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt tryckeriet Unionsgatan 20.
Lösnummer à 10 penni.
Zakarias Topelius.
|jet fins vissa dagar i almanackan, som vi alla
böra liålla i minnet. Den första är den 5
februari, J. L. Runebergs födelsedag, den andra
den 6 maj, då denna vår skaldefurste dog. En
tredje bemärkelsedag är den 9 april, då Elias
Lönnrot föddes. Äfven den • dag som nu är inne, den
14 januari, skola vi komma ihåg, ty på denna dag
föddes, på Kuddnäs gårcl invid Nykarleby stad, den
älskliga skalden Zakarias Topelius. Land och Stad
meddelar i dag, på hans 73-dje födelsedag, tvänne
bilder af ställen, som varit skaldens hem på skilda
tider, och därtill vilja vi säga några ord om
honom själf.
Har du sett honom eller betraktat hans
porträtt, skall du helt säkert yttra: han är en god man
med ett mildt sinnelag. Och du har rätt. Dessa
egenskaper, som tala sitt vänliga språk genom hans
milda anletsdrag, äro äfven
genomgående för Zakarias
Topelius alt från de tider
vi kunna följa med hans
utveckling. Att han är
god, därom vittnar hela
hans långa lif, som är fullt
af den varmaste kärlek till
alla som lida och äro
betungade af lifvets sorger.
Att han är mild, därom
vittna alla de hundrade
och åter hundrade dikter
och berättelser, som alt
sen mera än ett halft
århundrade i det rikaste tlöde
sökt, sig väg från hans
ädla hjärta till snart sagdt
hvarje koja i vårt
fosterland. Gåfvorna komma
från höjden, men hjärtats
adel och det milda
sinnelaget, de bero, när alt går
omkring, på vår egen fria
vilja. De äro sådant, som
man endast själf kan
uppfostra sig till.
Hur har då Zakarias
Topelius uppfostrat sig,
hvad har han gjort för att
få dessa egenskaper att så
genomsyra sin själ och
sång? Vi tro, att hemligheten ligger däri, att han
alt från första stund, då han grep till pennan och
stämde sin lyras toner, uppfattat sig som ett med
det folk, ur hvars leder han utgått, som en lem,
den där bör arbeta på det helas bestånd och styrka,
som en länk i en kedja, som är stark endast då,
när de alla hålla samman i lust och nöd. Han har
själf så ofta sett lidanden och sorger, att han lärt
sig förstå deras bitterhet äfven när de hemsöka
andra. Han har på vår histories ofta nog blodiga
och jämmerfylda blad läst, hvad hans land under
flydda sekel lidit, han har sett, huru det burit pröf-
ningens stunder endast och allenast genom sin
förtröstan till försynens godhet och sin egen, okufliga
vilja att slå sig igenom all motgång och alla bittra
förföljelser. Han har alltid haft som ledstjärna för
sina tankar, sina önskningar och sitt arbete
Finlands väl, och därigenom har lian blifvit hvad han
är: en man af största betydelse för detta folks
andliga lif, en väckelsernas och de ädla
sträfvan-denas tolk, som i sin vidtomfattande
skriftställare-värksamhet gifvit sitt folk del af alt det bästa,
som rör sig i ett människobröst. Hvad ädelt han
tänkt och hvad stort han velat har haft en
mäktig bundsförvandt i de stora gåfvor han af
försynen fått mottaga. Som skald är han, såsom vi
alla veta, en af de förnämsta på vårt kära svenska
språk; som författare för barn och ungdom är han
knappast öfverträffad af någon.
Eller hur är det? har du som barn läst
någonting roligare än „Axel och Stina", eller något
vackrare än »Björken och Stjärnan", „Var god mot
TOPELII FÄDERNEHEM KUDDNÄS INVID NYKARLEBY.
de fattiga" och „0m den sommar som aldrig kom"?
Dessa och många tiotal andra godbitar ingå i hans
»Läsning för barn", som utkommit i flere delar.
»Naturens bok" ha vi ju alla stafvat igenom från
pärm till pärm, och mycket af hvad den innehåller
kunna tusende ibland oss utantill. Den som varit
nog lycklig att i folkbiblioteket få tag i „Fältskärns
berättelser" skall helt visst hålla med mig då jag
säger, att det är en af de bästa böcker som
författats i vårt land. Och från hans diktsamlingar
»Ljungblommor", »Nya Blad" och nu sist »Ljung"
känna ju alla, som gått, låt vara endast genom nå-
gra, klasser i folkskolan, flere stycken, som höra till
det vackraste vi få läsa på svenska. Vi skola här
endast påminna oss „Min moder", „Sylvias visor",
»Ynglingens drömmar", »Islossningen i Uleå älf",
»Finlands öde", »Vintergatan" m. fi. in. fl. En stor
rlel af dessa skref Topelius redan på 1840-talet,
men tror någon att hans poetiska åder stelnat i
ålderns höst, så misstager ban sig. Ännu för tre
månader sedan skref han en af de skönaste dikter
som någonsin flutit ur hans penna, nämligen »I
aftonlugn", i hvilken han återigen manar alla till
endräkt i vårt fosterland och varnar den starkare
från att vilja förtrycka den svagare. Genom denna
fridsamma, varma ton, som genomgår nästan alt
hvad Zakarias Topelius skrifvit, har han blifvit en
af våra älsklingsskalder och särskildt barnens bästa
vän. När den 14 januari återkommer, är det
därför i främsta rummet Finlands barn som glädja
sig. De önska då alltid, ju större de hopade årens
antal blir, att den kära skaldens senaste ålderdom
måtte blifva så glad och
lycklig som möjligt. I
denna önskan förenar sig
i dag äfven Land och Stad.
†
Fredrik Pacius,
Se ha g-ått bort, den
ena efter den andra
af våra berömda män från
seklets midt. Nu kom åter
budskapet sen några dag-ar,
att Fredrik Pacius gått dit,
hvarifrån ingen mera
återvänder, att lian utandats sin
sista suck den 8 januari-
Är här någon, som icke
liar hört det namnet,
Fredrik Pacius? Det är knapt
troligt. Alla känna vi ju
Värt land, Finlands
nationalsång, och alla känna vi ju
äfven melodin till denna
Runebergs härliga dikt. Denna
melodi är af Fredrik Pacius,
den förnämsta musiker vi ännu haft i vårt land. Den
man, som skänkt oss melodin till vår folksång, han
är en af dem som hvarje Finlands son och dotter bör
känna mera än blott till namnet.
Det är med musiken så i vårt land, att den ända
till våra dagar fört ett nog imdangömdt att icke säga
undertryckt lif. Under de framfarna tiderna var det
finländska folkets lif en enda oafbruten kamp mot köld
och missväxt, mot fattigdom och sjukdomar, mot
rofgiriga fiender och alt hvad dessa förenade föra med
sig. Hur skulle väl sången frodas under krig och
örlig? Hur skulle väl musiken kunna spira upp midt
Prenumerationspris:
för helt år................3 mk 50
„ halft .................. 2 „ —
„ kvart „ ................1 „ 25
Märk! Postafgifterna och ersättning för hembär,
ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
Redaktörer:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
