Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 69
Helsingfors den 5 Augusti
1891
LAND och STAD.
ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN
T
Prenumerationspris:
för helt år................3 mk 50 penni.
„ halft „ ................2 „ —
» kvart ..................1 ,, 25 „
r
Milrlc! Postafgifterna och ersättning för hembär-
ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
– –-
i
oP. c
Redaktörer:
Doktor P. NORDMANN (utgifvare) och
magister E. LA G US.
Tidningen utkommer hvarje
ONSDAG.
Prenumeration
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden 15, Laurents tidningsdepot. Nya
vattenserveringen-Friis bokhandel och tryckeriet Unionsgatan 20.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i pappersbuti
ken Skilnaden 15 samt å tryckeriet Unionsgatan 20.
f
Lösnummer à 10 penni.
-r^XB^r
Gamla Vasa.
Vasa är 1802.
FJasa-namnet, i nordens historia förenadt med
imfi Sl°l många viktiga tilldragelser, gafs 1 Gli åt
en stad i Finlands bygder; men århundraden
ha försvunnit sen dess, och af den forna staden med
det klingande namnet återstår nu blott stenrös och
grus. Ty ej nog med att den jämnades med
jorden af elden, äfven människan sträfvar att utplåna
de historiska minnena på dessa ställen, där „sista
blodsdroppen"*) stänktes. Det är en liten bilcl från
denna stad Land och Stad i dag meddelar.
Det är afton. Solen gjuter sitt sken öfver de
uråldriga kyrkoruinerna, som trotsande åren alt
fortfarande stå högresta kvar. Tågom plats vid
klockstapelns fot ocli betraktom dessa minnesrika
ställen! Inför våra ögon utbreder sig då främst
åt söder Vasa-trivialskolas tomt med sina
planteringar och sin minnesstolpe i granit. Strax bakom
»gapar afgrunden" för att begagna Lauréus uttryck
i festtalet på platsen 1884.
Till vänster synes
Wasa-stjernska stenhuset och
där bakom konturerna af
„Korsholms vallar" och
ännu längre bort
»Ladugården", numera
„Kors-holms jordbruksskola". Se
vi litet till höger om
skol-tomten, synes den
skräpiga återstoden af det för
samhällets olycksbarn så
förhatliga och hatade
Kors-holmshäkte.
Detta utgör nu
hufvudsakligen återstoden af
det forna Vasa. Och det
nya vid hafvets rand eger
blott gamle kung Göstas
vapen i skölden och sin
Vasa hofrätt kvar, ty en
ny tid har gett det ett nytt
namn!
Österbottens hufvudstad 1802.
„En ansenlig Stapelstad. 102 mil norra vägen
från Stockholm, 41 mil från Åbo och 8’/2 mil från
Ny-Carleby, har af Konung Carl IX blifvit anlagd
vid Mustasari Socknekyrka och med Privilegier
försedd 1611, samt efter den höga Kongl. Wasa
Fa-millien kallad Wasa, hvars Wapen den också bekommit.
Stadens Hamn har et svårt inlöp. Dess fartyg
äro 5 på kravel bygde, hvaraf et om 120 Lästers
drägt. De öfriga tillsammans af 329 Läster.
Staden drifver vacker handel med Victualie-varor, Smör,
Ost, Allehanda fiskvaror, en ansenlig qvantitet Tjära,
Skälspäck, Wed samt med Furu-fartyg, som här vid
Skeppsbyggeriet förfärdigas.
Här är en ylle- och linne-fabrik, 1 Tobaks
Spin-nerie, 1 Garfverie, 1 Trankokeri, 2 Färgerier och
1 Beckbruk.
Här är ochså ett privilieradt Apotek med en
Botanisk Trägård, äfvenledes är här en vacker
Stadskyrka af Sten, samt en Privilierad Trivial Scliola,
I Lazaret och Boktryckerie.
Till Stadens prydnad har Borgerskapet låtit
plan-[ tera Aleer långs efter Östra, Norra och Södra sidorne
af Stads staqvettet; och dess utom af et qvarter i
stadens norra del inrättat en allmän Promenad plats.
bredd och 25 alnars längd kallad Gustafs Torg, ifrån
hvilken midt emot Husets ingång, går en Alle af 100
alnars bredd ocli 500 alnars längd, med fyra rader
trän å ömse sidor. Omkring densamma äro HofRätts
Ledamöternes hus belägna, alla lika bygde.
Staden är på Östra och Södra sidan ansenligt
utvidgad och blifver alt bettre bebyggd, sedan Dess
rörelse och välmåga, äfven genom den här funderade
Kongl. HofRätteii, blifvit i märkelig måtto ökade.
Korssholm en Kungsgård mitt emot Kongl.
Hof-Kättens Residence huset, på venster om gatan då
man kominer från Söder och far in åt staden,
mycket väl beläget på en hög och rund kulle.
Har fordom haft ett befäst Slott. Här har
Landshöfdings Residencet varit, och dertill et ganska
vackert grundmurat Stenhus med tvenne lika flyglar
up-byggde, som år 1752 blef färdigt; men som det
säges, under någon Landshöfdinge vacance, så
vanvårdat, at det aldeles förfallit och efter 10 års bruk,
redan obrukbart. Byggnaderne som voro
tillräcke-lige och hederlige för en Landshöfdinge med
anständiga ämbetsrum för Cancellie och Contoir m. m. jämte
tillräckelige uthus af trä för Landshöfdingens behof,
blefvo sedermera på auction försålde.
Det är jämmerligt att se et så vackert ställe
af en så prydelig byggnad,
efter så fä år, så i grund
ödelagcle."
-—
Om skolväsendet
i Schweiz
skrifver en dansk
skolföreståndarinna, Th. Lang, till
„Höjskolebladet" bland
annat följande:
Det är i synnerhet
själfva organisationen, som
både förvånar ocli gläder,
när man gör sig bekant
mecl de schweiziska
skolorna. Alla våra från
hvarandra skarpt åtskilda
läroanstalter finnas icke där.
Våra allmogeskolor,
folkhögskolor, realskolor, privata
flickskolor, latinskolor o.s.v.
gå där upp i det hela, den
schweiziska folkskolan, som
visserligen har sina mångfaldiga grenar och
afdelningar, men dessa höra tillsamman liksom trädets grenar
höra till stammen.
Folkskolan i Schweiz består af tre
hufvudafdelningar: förskolan eller primärskolan, som närmast
svarar mot våra s. k. allmogeskolor;
fortsiittnings-eller sekundärskolan, som närmast svarar mot våra
realskolor, och som finnes i alla kantoner under olika
namn; och ändtligen de högre skolorna. Af dessa
sista liar Schweiz en mängd högre flickskolor,
gymnasier, seminarier, industriskolor, landtbruksskolor,
veterinärskolor m. fl.
|l v kungliga biblioteket i Stockholm förvaras en
hand-skrift, innehållande stadsplaner från Sverge ocli
därtill hörande beskrifningar affattade 1802. Ur dessa
meddela vi efter professor K. G. Leinbergs
anteckningar följande uppgifter om Vasa.
*) En enkel stenvård och koppartafla med denna
inskrift restes till minne af svenskarnas sista strid där.
GAMLA VASA.
Stadens Folknummer stiger till omkring 2,200
Personer.
Konung Gustaf III förordnade år 1775 en ny
HofRätt för norra delen af Finland, som har sitt
Residence här i Staden; ocli blef denne Kongl. Majts
och Rikets Wasa HofRätts Instiktelse, i Stockholm
högtideligen firad den 28 Juni 177G. HofRätts
Residence huset af Sten bygdt, är invid Staden på högra
sidan om gatan då man kommer Söder ifrån, på en
hög och jemt sluttande plan, mitt emot
Landsliöf-dinge-sätet och Kungsgården Korssholm.
Åt vestra sidan är en jemn Plats af 100 alnars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
